”Det är brutala utmaningar vi står inför både i Göteborg och överallt på jorden. Men vi kan rädda världen – lokalt.”, säger Christine Olofsson, hållbarhetschef på Älvstrandens utveckling.

”Det är brutala utmaningar vi står inför både i Göteborg och överallt på jorden. Men vi kan rädda världen – lokalt.”, säger Christine Olofsson, hållbarhetschef på Älvstrandens utveckling.

”Göteborgarna kan rädda världen – lokalt”

Christine Olofsson är hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling och hon tror att rätt idéer och innovation kan bygga en mer hållbar stad.

De stora målen med Göteborgs Stads hållbarhetsarbete är att minska segregationen, att skapa en mer jämlik stad och hantera klimatutmaningarna.

– En hållbar stad är en stad som inte tär på naturens resurser, som bygger på mänskliga behov och som har som mål att skapa god livskvalitet för de människor som bor och verkar där. Vi använder politiska beslut och ekonomiska satsningar som verktyg för att uppnå det. Vi har inte råd att inte bygga en hållbar stad, säger Christine Olofsson.

”En hållbar stad är en stad som inte tär på naturens resurser, som bygger på mänskliga behov och som har som mål att skapa god livskvalitet för de människor som bor och verkar där.”

Hon menar att det blir mångdubbelt mycket dyrare på sikt om man inte gör de nödvändiga investeringarna och insatserna som ger ett mer hållbart samhälle.

– Det är brutala utmaningar vi står inför både i Göteborg och överallt på jorden. Men vi kan rädda världen – lokalt. Alla kan göra något och vi måste tänka långsiktigt. Jag drivs själv av att göra skillnad och att bidra till att skapa samhällsnytta.

Kan man bygga sig till en mer hållbar stad?

– Ja, men det krävs mer än att bara bygga nya hus och vägar. Den fysiska miljön kan man se som ett skelett och en möjliggörare för en mer hållbar stad. När vi förtätar får människor mer närhet till varandra, till service och lättare att röra sig i och mellan stadsdelar. Den fysiska strukturen spelar jättestor roll. Men på det här skelettet måste man få med de sociala ”musklerna”, det mänskliga perspektivet – alltså med vad vi fyller vår stad med och för vem vi gör detta.

”Det är brutala utmaningar vi står inför både i Göteborg och överallt på jorden. Men vi kan rädda världen – lokalt. Alla kan göra något och vi måste tänka långsiktigt. Jag drivs själv av att göra skillnad och att bidra till att skapa samhällsnytta.”

”De kommande 20 åren byggs motsvarande en medelstor svensk stad i Älvstaden,” berättar Christine Olofsson.

Älvstaden sträcker sig längs båda sidor om älven i Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden. Målet är 25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser.

Det byggs både bostadsrätter och hyresrätter och det planeras för flera andra boendeformer, som exempelvis så kallad byggemenskap där de boende själva planerar och bygger. För att få in fler olika samhällsgrupper planeras det också för hyresrätter med lägre hyror än vad som är vanligt vid nyproduktion.

– Vi har utmanat bygg- och fastighetsbranschen att ta fram kreativa affärsmodeller för socialt blandat boende i Frihamnen. Hyresnivåerna gör att även hushåll med lägre inkomster kommer ha råd att bo i nyproducerade lägenheter i ett väldigt centralt läge. Där är ett tydligt exempel på hur vi tänker socialt hållbart och når resultat.

”Vi har utmanat bygg- och fastighetsbranschen att ta fram kreativa affärsmodeller för socialt blandat boende i Frihamnen. Hyresnivåerna gör att även hushåll med lägre inkomster kommer ha råd att bo i nyproducerade lägenheter i ett väldigt centralt läge.”

De kommande 20 åren byggs motsvarande en medelstor svensk stad i Älvstaden, berättar Christine Olofsson. Hon lyfter även fram möjligheterna som det skapar för att arbeta med hållbarhet och ta hjälp av innovation.

– Älvstaden är en fantastisk testarena i mina ögon. Men jag vill att vi vågar tänka nytt och testar ännu mer, och att vi inkluderar fler än bara de som vanligtvis brukar vara med i stadsutvecklingsprocessen i arbetet. Det kan vara forskare, nystartade företag med unga entreprenörer eller aktörer från civilsamhället – för att nämna några.

Tre exempel på hållbara lösningar i Älvstaden

Transport

Med ökat invånarantal ökar också behovet av transporter – speciellt klimatsmarta sådana. Redan nu går flera elektrifierade busslinjer i området, som den mellan Chalmers/Johanneberg och Lindholmen Science Park. Ett annat exempel är de små eldrivna fordon som transporterar gods för exempelvis Stadsleveransen och Lindholmsleveransen. Transport av gods- och avfall med mindre fordon minskar den tunga trafiken och möjliggör en bättre miljö för människor. I framtiden kan självkörande kollektivtrafiklösningar bli en del av vardagen. När det nya Göteborg ska gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas.

Lära av Kvillebäcken

Case Kvillebäcken är Älvstranden Utvecklings och Göteborgs Stads projekt för att dra lärdomar av det närliggande och nybyggda området Kvillebäcken, som är helt inflyttat 2019. Erfarenheter och synpunkter har samlats in från bland annat anställda inom Göteborgs Stad, forskare och boende i Kvillebäcken.

Delningsekonomi

Under åren 2017-2020 pågår det nationella programmet Sharing Cities Sweden där Göteborg tillsammans med Stockholm, Malmö och Umeå ingår. I städerna bildas så kallade testbäddar för att utveckla, testa och utvärdera delningstjänster i städerna. Med testbädd menas en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer kan utveckla och testa nya produkter, tjänster och processer. Älvstaden är med som en testarena.

Publicerad 4 december 2018 (Uppdaterad 29 januari 2019)