BoStad2021:s oumbärliga vattenbärare

Inom Göteborgs stad är många förvaltningar delaktiga i BoStad2021. En av dem är Kretslopp och Vatten, en förvaltning som kanske inte alltid syns utåt men som har en avgörande roll, en vattenbärare, i BoStad2021. Andreas Severinsson berättar här mer om Kretslopp och Vatten och BoStad2021-samarbetet.

Kretslopp och Vatten har många tunga uppdrag som är avgörande för att staden ska fungera. Förvaltningen ser till att dricksvatten levereras säkert och att det finns ett robust avloppssystem. Det är också här som stadens avfallshantering återfinns. Utöver traditionella vatten- och avloppstjänster som går in under driftverksamheten sker också mycket inom utveckling där Kretslopp och Vatten samverkar med stadens övriga förvaltningar.

Andreas Severinsson är biträdande avdelningschef för stadsutveckling på Kretslopp och vatten. Avdelningen består av fyra enheter varav en är stadsbyggnadsenheten, som håller ihop hela förvaltningens ansvarsområde gentemot staden. Andreas har tidigare varit på miljöförvaltningen med en röd tråd i karriären med miljöfrågor, organisationsutveckling och ledarskapsfrågor.
– Jag ville gärna jobba med ett ”hela staden-perspektiv” och med stadsbyggnadsfrågor, så det var det som lockade berättar han när vi träffas på kontoret i Hjällbo.

Förvaltningen sitter med i ett hundratal stadsutvecklingsprojekt.
- Vi är en ingenjörstung specialistorganisation med en stor driftavdelning på VA-sidan. Vi driftar våra vattenverk, vårt ledningsnät, pumpstationer etc. Vi tar också hand om göteborgarnas hushållsavfall berättar Andreas och fortsätter:

 Men så jobbar vi mycket med utveckling också; vi förbättrar kvalitén och rustar upp vårt ledningsnät, vi säkrar dricksvattenförsörjningen för framtida generationer, vi utvecklar nya metoder för avfallsinsamling, med mera.

Förvaltningen jobbar med något som kanske inte alltid syns men där det under jord finns en omfattande infrastruktur som måste fungera för att bostäder ska kunna byggas.

Kretslopp och Vatten är med i alla detaljplaner som startas av stadsbyggnadskontoret. Förvaltningen jobbar med något som kanske inte alltid syns men där det under jord finns en omfattande infrastruktur som måste fungera för att bostäder ska kunna byggas. När en detaljplan startas utses en projektledare som ansvarar för hela processen. Byggledare är med i alla projekt och ser till att entreprenörer följer de specifika krav som ställts, det måste funka precis som det ska.

– Inget projekt klarar sig utan oss, vi är alltid med, sen kan det vara i olika utsträckningar. Ibland räcker det med att vi utreder och ser på kapacitet. Men idag byggs i regel nya hus och då krävs en ny VA-anslutning och att de kan ta hand om dagvattnet. Vi ska också se till att de klarar av ett skyfall och att de som bor där kan sortera sitt hushållsavfall på ett bra sätt berättar Andreas.

Det låter som det kan bli komplicerat ibland?
– Mycket! säger Andreas träffande och fortsätter: ­– Vi har en utmaning när vi ska förtäta för då är det ont om utrymme även under marken. Skulle jag visa hur det ser ut under marken i Göteborg skulle de flesta bli väldigt förvånade. Det är ett komplext nät utav diverse ledningar berättar Andreas.

Det handlar bland annat om att man inte kan placera träd ovanför ledningar och att det måste finnas plats för rör i rätt dimensioner. Praktiskt måste det finnas tillträde vid till exempel en läcka. I en alltmer tätbebyggd stad blir planeringen och byggandet mer komplicerat. Kretslopp och Vatten arbetar med det långa perspektivet, infrastruktur som ska finnas under lång tid. Det finns en utbyggnadsplan för att renovera ledningsnätet och stärka kapaciteten och få bort flaskhalsar och kritiska zoner. Samtidigt kan planerna komma att ändras och prioriteras om när staden växer och bostäder planeras och byggs, som i BoStad2021-satsningen. Kretslopp och vatten kan i vissa fall behöva öka kapaciteten på sitt nät långt utanför en detaljplan. När ett par tusen människor flyttar in i ett område krävs ökad kapacitet på ett långt avstånd med stora investeringar som följd.

Hur är det att arbeta i BoStad2021?
– Det skiljer sig en del mellan projekt men vi har mycket att göra, både omläggningar och utbyggnader i samtliga projekt. Olof Asklunds gata är det projekt som är mest komplext för oss med en avancerad ledningsflytt och utbyggnad som behöver göras.

Hur upplever du BoStad2021?
– Jag upplever 2021 som ett gott exempel där vi har ett tydligt gemensamt mål som gjort att vi hittat ett starkare samarbete över våra organisatoriska gränser, det känns positivt. Jag upplever att vi är mer lösningsfokuserade. Jag har förstått på våra projektledare att när de stöter på problem så kan de ofta lösa det runt ett bord, att vi sitter tillsammans har gjort att man lär känna varandra säger Andreas.

Jag upplever 2021 som ett gott exempel där vi har ett tydligt gemensamt mål som gjort att vi hittat ett starkare samarbete över våra organisatoriska gränser

Han pekar på hur det gör det lättare att ta upp saker och skapar bättre förståelse för varandra uppdrag. När medarbetare från olika delar lärt känna varandra har det blivit lättare att föra konstruktiva diskussioner och projektledarna har ett brett perspektiv på vad som behöver göras.
Övriga förvaltningar har kunnat få en bättre förståelse för Kretslopp och Vattens frågor samtidigt som man från förvaltningens sida blivit bättre på att föra fram sina frågor.
– När det fanns obegränsat med plats i staden kunde vi lösa mycket på egen hand men idag måste vi komma in i rätt skede i planeringsprocessen, vilket vi också gör på ett bra sätt, konstaterar Andreas.

Regnvatten och skyfall central fråga
En fråga som blivit central för staden är hur Göteborg ska kunna ta hand om dagvatten och skyfall. Detta kommer påverka hur staden byggs och planeras. Det regnar allt mer intensivt och riskerna för översvämningar är större. Mer nederbörd under kortare tid orsakar översvämningar. Det vatten som kommer ner behöver också renas. Idag orsakar framför allt vägtrafik kraftiga föroreningar i våra vattendrag och vi lever just nu inte upp till EU:s och Sveriges miljömål och lagstadgade miljökvalitetsnormer.
– När vi inte var så många i Göteborg kunde vi leda regnvattnet rakt ut i våra vattendrag eller i vårt underjordiska system och till vårt reningsverk, men idag är det så mycket vatten att kapaciteten inte räcker till och vattnet måste renas innan det når våra vattendrag.

Åtgärder kan till exempel handla om att sänka ner en gata eller fotbollsplan som då kan ta hand om vatten istället för att vattnet åker ner i källare

För att möta detta behövs öppna dagvattenlösningar, områden där vattnet kan renas och samlas utan att orsaka skador. Ett sätt är att bygga in mer grönska i staden, så kallade blå-gröna stråk. Idag finns ett samarbete med Park- och naturförvaltningen. Om en multifunktionsanläggning ska byggas, till exempel en park, så tittar man på om den kan ta hand om regnvatten men samtidigt fungera som mötesplats genom gestaltning och tillgänglighet. Vattnet blir inte bara en teknisk fråga utan även en del av utformningen av platsen.

Skyfallsinfrastruktur
Utredningar visar var vattnet rinner när det regnar kraftigt och det finns förslag var skyfallsleder ska byggas. Den stora utmaningen blir att bygga själva skyfallsinfrastrukturen för att skydda staden.
– Vi är bland de som kommit längst i Sverige när det gäller strukturplaner och åtgärdsplaner. Åtgärder kan till exempel handla om att sänka ner en gata eller fotbollsplan som då kan ta hand om vatten istället för att vattnet åker ner i källare berättar Andreas. Göteborgs Stad har utvecklat pilotprojekt som är tänkta att sjösättas för att möta framtidsutmaningarna, ett av de många uppdrag som Kretslopp och Vatten har för staden och dess invånare.

Publicerad 15 augusti 2019 (Uppdaterad 26 september 2019)