Att planera om industri till blandning

Robin Sjöström och Patrik Glansholm på Stadsbyggnadskontoret blev nyligen klara för granskning med den sista detaljplanen i BoStad2021 – Olof Asklunds gata. Här berättar de mer om arbetet med att ta fram en ny stadsdel när ett industriområde blir blandstad.

Innanför det stora bageriet vid Dag Hammarskjöldleden har det sedan 1960-talet funnits ett industriområde som sträcker sig bort mot Änggårdsberget. Nu pågår en stor omvandlingsprocess där området ska få bostäder och andra funktioner när en blandstad växer fram. En del av projektet ingår i BoStad2021 som detaljplanen Stadsutveckling vid Olof Asklunds gata.

I början av juni 2019 skickades detaljplanen på en andra granskning och efter det tas detaljplanen upp i Byggnadsnämnden för godkännande. Robin Sjöström och Patrik Glansholm på Stadsbyggnadskontoret har tillsammans arbetat med planen som är omfattande och där det finns många frågor som behövt lösas. Här handlar det inte om ett hus utan om att skapa en blandstad vilket kräver extra eftertanke i planeringen. Det kommer bo 4000 personer här när allt står klart. Därför arbetar två personer med planen. En av fördelarna med att vara två är att kunna bolla frågor och diskutera tillsammans.

– Ambitionerna i programmet är att det ska ske en gradvis omvandling från industriområde till blandad stadsbebyggelse där bostäder och verksamheter ska kunna finnas i närhet till varandra och skapa en blandad miljö, berättar Patrik.

Att forma en blandstad

Det är många inblandade när en ny stadsdel ska tas fram. Hela arbetsgruppen med Göteborgs Stads planerande och tekniska förvaltningar, arkitekter och exploatörer har varit överens att det ska vara ett område där biltrafiken ska hållas nere och klara sig som självständigt område, med god handel och närhet till natur. Med cykel ska du kunna ta dig till både centrum och Frölunda torg.

– Det har varit höga ambitioner när vi tagit fram kvalitetsprogrammet för området. Det har varit väldigt positivt med arkitekternas arbete, de har varit ett bra bollplank. Det har varit en väldigt bra dialog berättar Patrik.
En bra dialog med inblandade aktörer tar även Robin upp som viktig. Även om roller och mål kan vara olika så har det funnits förståelse och många frågor har kunnat tas upp från de olika aktörer som ingår.

– Det är roligt att det är så projektinriktat med målet att få fram många bostäder och samtidigt skapa en bra stadsmiljö. Tack vare att ha ett starkt mål och att det funnits en styrgrupp som kan ta beslut har det gjort att planen kan gå framåt utan att stoppa upp i någon linjefråga, berättar Robin.

En faktor i planeringen att det är många aktörer som medverkar. Inom staden finns flera förvaltningar som ansvarar för olika delar. Sedan finns till exempel Länsstyrelsen som ansvarar för Änggårdsbergen medan det är Göteborgs botaniska trädgård som förvaltar och där vi i planen föreslår åtgärder som Park- och natur förväntas förvalta för att skydda en kommande skola. Det är många som ska komma överens, Stadsbyggnadskontorets och planarkitektens roll är att väga olika intressen mot varandra och ta fram ett förslag som är genomförbart ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Patrik och Robin konstaterar båda att det rör sig om ett prioriterat projekt, kontakterna med de andra förvaltningarna inom Göteborgs Stad har gått snabbt men även med de externa aktörerna.

Strukturen kvarstår

En annan sak som styr planeringen är den befintliga strukturen.

– I och med att området kommer att byggas ut i olika etapper så måste vi förhålla oss till den befintliga strukturen med gator och byggnader som finns idag. Strukturer håller oftast i sig över tid även om ett område helt ska omvandlas. Det är sällan en befintlig gata dras om vilket också beror på fastighetsgränser, hushållning med resurser och att ledningar går i gatan, berättar Patrik.

Att ett industriområde byggs om kräver tålamod och vilja till anpassningar. Alla inblandade har fått jämka lite grann när en kvarterstad i stadsmiljö eftersträvas. Mycket har handlat om att väga intressena för att skapa en så god helhet som möjligt. Stadsbyggnadsprocesser handlar ofta om omtag. Alla saker finns inte på plats från början utan när problemställningar dyker upp så får projektgruppen gemensamt hitta en lösning.

– Vi har fått inse att det vi ritar inte alltid är så lätt att få plats med alltid. Ibland är det småsaker som vi enkelt kan lösa och ibland väcker det många jobbiga frågor. Men det gör att vi kan undvika att det blir jobbigt att bygga sedan, berättar Robin.

Att hitta gemensamma nämnare

Vid detaljplanehandläggningen ställs frågor på sin spets. Detaljplaneringens uppgift i processen är att se till vad som skapar värden för hela staden och inte bara kvarteret. Målsättningen är att hitta de gemensamma nämnarna när det blir bra både för de som bygger och för staden och livet som ska finnas. Det gäller att hitta balans. Det får inte göras ogenomförbart och en känsla för när det inte är ekonomiskt rimligt måste tas med i planeringen, speciellt med hur byggrätterna är anpassade.

– Jag tror att alla är glada för att vi finns för att styra grannen, till exempel har vi arbetat för att hålla nere bebyggelsen i söder så att gårdar får sol. Vi försöker att ha den utblickande synen. Vi försöker också ha respekt för att vi inte har kompetens för det specifika huset och vi har anpassat vissa byggrätter. Jag tror på riktigt att det kan bli en riktig bra stadsdel. Också när de intilliggande delarna följer. Det kommer bli jättebra, den är bra från start och kommer bli ännu bättre i framtiden, säger Robin.

Vad tycker ni om att jobba i BoStad2021?
– Allmänt om arbetssättet så tycker jag upplägget med att jobba tätt tillsammans med andra förvaltningar i en gemensam projektlokal har fungerat väldigt bra och varit väldigt roligt. Arbetssättet har skapat ett öppet klimat mellan handläggarna på förvaltningarna vilket jag tror och hoppas att även exploatörerna har känt av och smittats av, konstaterar Patrik om BoStad2021.

Fakta: Olof Asklunds gata

  • Detaljplanen utgör en första etapp innehållande 600 bostäder. Upp till 200 av dessa ingår i BoStad2021.
  • Hela beståndet rymmer på sikt omkring 1 900 bostäder. En blandad stadsdel med stort inslag av bostäder samt ny skola, nya förskolor och parker ska skapas.
  • Området är beläget vid Marconimotet vid Dag Hammarskjöldsleden, cirka 5,5 kilometer söder om Göteborgs centrum.

Detaljplanen och gatan har fått sitt namn efter Olof Asklund som grundade bageriet som senare flyttade hit. Innan kommunen kan fatta beslut om antagande av en detaljplan ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.

Läs mer om granskning på Boverkets webbplats

Publicerad 26 augusti 2019 (Uppdaterad 1 oktober 2019)