Debatt

Stadsutvecklingsfrågor väcker debatt eftersom det berör oss göteborgare, näringsliv och besökare. Det finns många olika perspektiv på hur vi bör utveckla Göteborg. Här kan du ta del av några av de frågor som lyfts och debatteras.

Stadsbyggnadskontorets kommentarer till Västsvenska Handelskammarens rapport Processen

Västsvenska Handelskammaren gav i uppdrag till konsultföretaget WSP att jämföra kostnadseffektiviteten i stadsplanarbetet i våra tre storstäder och att WSP skulle komma med förslag på hur arbetet med detaljplaner kan effektiviseras. I rapporten kallad Processen listas fem förslag till effektivisering. Dessa fem förslag kommenterar stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad nedan. Stadsbyggnadskontoret ger även sin syn på jämförelsen mellan Stockholm, Malmö och Göteborg vad gäller kostnadseffektivitet i planarbetet.  

Fem förslag för effektivare stadsbyggnad

I rapporten nämns följande punkter för en effektivare stadsbyggnad:

1. Permanent modell med tydliga mål och tidsplan

I rapporten föreslås att en modell med tidsatta processer – från detaljplan till färdig byggnad likt den inom projektet BoStad2021 – införs permanent.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

Inom BoStad2021 har tidsplanen för detaljplaneprocess och byggande bestämts i ett tidigt skede. Projektet följs av en forskargrupp och en första delrapport är klar. Rapporten klargör att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om det förändrade arbetssättet leder till en effektivisering av processen. De tre huvudåtgärderna; gemensam kommunal projektorganisation, parallella processer och ett samverkansfora mellan kommunen och byggaktörerna och ett gemensamt uppsatt mål, upplevs i huvudsak som positiva av de inblandade parterna.

Stadsbyggnadskontoret vill ta tillvara den kunskap vi fått från BoStad2021 och satsa mer på närmare samarbete med alla inblandade aktörer i ett tidigt skede eftersom vi ser många positiva effekter. Huruvida det effektiviserar hela processen återstår att se.

2. Minska detaljstyrningen och inför allmän initiativrätt

I rapporten förespråkas en minskad detaljstyrning av detaljplanerna och att de ska vara mer flexibla och ange volym, karaktär och innehåll men inte detaljer. Västsvenska Handelskammaren föreslår även att allmän initiativrätt bör införas. Det innebär i korta drag att en annan aktör än kommunen sköter detaljplanearbetet vad gäller utredningar och framtagande av själva detaljplanen. Förslaget ska sedan godkännas av kommunen, i Göteborgs fall byggnadsnämnden och i vissa fall kommunfullmäktige.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

Stadsbyggnadskontoret delar i princip WSP:s synpunkter. Detaljplanerna ska bara reglera det som är nödvändigt med hänsyn till omgivningen och genomförbarheten och ska enligt plan- och bygglagen inte göras mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå syftet med planen.

Det är svårt att i en och samma detaljplan tillåta en bred användning med samma planbestämmelser. Olika ändamål innebär olika krav på reglering av exempelvis buller, utsläpp till luft, sanering av mark, behov av parkering etc. För närboende är det också viktigt att veta vad marken ska användas till. Bostäder, skolor, kontor, handel eller verksamheter ger olika påverkan på omgivningen.

Frågan om att införa allmän initiativrätt för detaljplaner ligger redan på regeringens bord, där intresse finns att utse pilotkommuner för att testa allmän initiativrätt.

3. Markanvisning i sent skede släpper in de mindre bolagen

Markanvisning sker ofta innan planarbetet påbörjats. Det innebär en viss risk för byggaktören eftersom både volymer och innehåll kan förändras under processens gång. Västsvenska Handelskammaren menar att dessa risker drabbar mindre bolag hårdast.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

I rapporten skrivs att stora markanvisningar i Göteborg och Stockholm ger sämre förutsättningar för mindre och medelstora byggaktörer. Jämförelsen är relativ och gäller genomsnittsvärden. Att markanvisningar på i genomsnitt 79 bostäder för Göteborg är mer konkurrensbegränsande jämfört med motsvarande 42 bostäder för Malmö bedömer vi är att dra allt för långtgående slutsatser. Jämförelsen tar heller inte hänsyn till de politiska mål som ännu inte hunnit verka fullt ut som till exempel att markanvisningarna ska innehålla minst 5 procent byggemenskaper i Göteborg.

Rapporten visar däremot att Göteborg och Malmö fördelat sina respektive markanvisningar på fler byggaktörer än Stockholm. Fler byggföretag får möjligheter att bygga i Göteborg och Malmö jämfört med Stockholm. Och det är precis vad vi eftersträvar genom att spara områden som markanvisas i ett senare skede av planprocessen. För att underlätta för mindre bolag att få markanvisningar varieras även storleken på markanvisningarna med olika mängd bostäder och typer av bebyggelse.

4. Undvik omvänd planprocess

Flera kommuner prövar att involvera medborgarna allt tidigare i planprocessen genom medborgardialog, så kallad omvänd planprocess. Västsvenska Handelskammaren menar att denna process är mycket tids- och personalkrävande och inte leder till färre överklagande längre fram i processen, därför bör detta arbetssätt undvikas.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

Enligt rapporten är syftet med dialog och utökat medborgarinflytande att undvika överklagade detaljplaner. Detta är ett sätt att se på medborgarinflytande som stadsbyggnadskontoret vänder sig mot.

Göteborgarna har berättigade krav på insyn och inflytande över sin närmiljö och för de planerande förvaltningarna är det värdefullt att få ta del av kunskaper och synpunkter från boende i området. Detta leder till bättre stadsmiljöer.
Detaljplanerna kan ändå överklagas enligt de regler som finns i plan- och bygglagen. Det är en del av ett demokratiskt samhälle.

5. Se över samråd och granskning

Västsvenska Handelskammaren föreslår följande åtgärder för att korta tiden kring samråd och granskning:

  • sändlistor för samråd och granskning kortas.
  • fler beslut gällande samråd och granskning tas av ordförande eller presidium på delegation av byggnadsnämnden.
  • fler detaljplaner genomförs enligt standardförfarande.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

Den krets av sakägare, kommunala nämnder och bolag samt andra myndigheter och organisationer som får planhandlingarna väljs ut med beaktande av syftet med samrådet. Om kretsen är för stor kan det innebära en onödig administration. Om kretsen är för liten riskerar planarbetet att försenas eller så kan planen upphävas vid ett överklagande. Rutiner och kriterier för val av samrådskretsen bör ses över regelbundet.

Lagstiftningen kräver inte att byggnadsnämnden fattar beslut om samråd och granskning. Istället används begreppet ”kommunen” i lagstiftningen vilket innebär att beslutet kan delegeras till en grupp eller en person som då får mandat att fatta beslut för kommunen. WSP föreslår att delegationen ges till byggnadsnämndens ordförande eller presidium. Det finns inget som hindrar att besluten delegeras till en tjänsteperson på förvaltningen.

Enligt stadsbyggnadskontorets rutiner ska planhandlingarna vara klara fyra veckor innan byggnadsnämndens sammanträde. Om beslut om samråd och granskning delegerades skulle i princip (med en vecka avsatt för inläsning) planprocessen kunna minskas med ca 6 veckor. I praktiken skulle tiden kunna kortas ytterligare om besluten tas löpande när planhandlingarna är klara.

I den fas av stadsutveckling som Göteborg befinner sig i är det i huvudsak förtätning av befintliga bostadsmiljöer eller omvandling av tidigare industri- och hamnområden som är föremål för detaljplaneläggning. Oftast berör planerna större områden, reglerar motstridiga intressen och medför stora ekonomiska eller andra åtaganden för kommunen, vilket är kriterier för att detaljplanen ska handläggas med ett utökat förfarande.

Stadsbyggnadskontoret prövar och väger alltid kriterierna för att i första hand kunna tillämpa standardförfarande. I flera fall har överprövande instanser upphävt planerna med hänsyn till att fel förfarande tillämpats.
 

Planarbetets kostnadseffektivitet

Enligt Västsvenska Handelskammaren visar WSP:s uträkningar att kostnaderna i planarbetet är högre i Göteborg än i Stockholm och Malmö.

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

Enligt rapporten har WSP jämfört planavdelningarnas totala kostnader. Det framgår inte klart om det är bruttokostnader eller nettokostnader som avses.

Det är svårt att göra jämförelse av verksamheter mellan olika kommuner. Det finns inget tillförlitligt underlag som är normaliserat för planverksamhet och som ger ett resultat som går att jämföra mellan kommunerna.

Redovisningen av planverksamhetens kostnader och intäkter kan skilja sig åt mellan kommunerna:

  • kostnader för stödfunktioner som IT, ekonomi, HR och kommunikation fördelas olika
  • kostnader för lokaler, stödsystem och teknisk utrustning fördelas olika
  • kostnader för tekniska utredningar kan betalas av planavdelningen, annan kommunal förvaltning eller exploatören
  • beroende på vad man använder sig av för taxesystem (taxa, planavgift eller plankostnadsavtal) får man olika kostnadstäckning och intäkterna fördelas olika över åren

Under den aktuella perioden har Göteborg arbetat mycket med stora infrastrukturprojekt (exempelvis Marieholmstunneln, Västlänken och Hisingsbron) som inte ger några intäkter – bara kostnader. Det handlar om infrastrukturprojekt som medför strukturella förändringar som påverka stadsmiljön i hög grad. Ett mer omfattande utrednings- och analysarbete hade därför behövts.

Sedan ett antal år tillbaka har stadsbyggnadskontoret systematiskt ökat antalet startade detaljplaner och därmed ett högre bostadsinnehåll. Detta har nu fått effekt i ett betydligt större utfall i antal bostäder i detaljplaner. Detta kommer självklart att påverka att kostnaden per bostad i detaljplaner är lägre. För perioden 2017-01-01 till 2017-08-31 är bruttokostnaden cirka 12 500 kr per bostad (jämfört med WSP:s utredning på 28 000 kr per bostad). Denna kostnad ligger under både Stockholm och Malmö.

Så växer Göteborg 2017–2035

Göteborg ska växa med nära en tredjedel till 2035. En sån förändring kräver att vi tänker hållbart. För vi vill bygga en stad som vi kan lämna över till våra barn med stolthet. I vår tidslinje kan du följa varje steg i Göteborgs utveckling.

Tidslinje för Göteborgs utveckling

Nya bostäder

Göteborg står inför sitt största utvecklingssprång i modern historia. Stan ska växa med nära en tredjedel till 2035. Vi ska göra plats för 150 000 nya göteborgare och bygga 80 000 nya bostäder och arbetsplatser.