Nybyggda Långedragsskolan F-6 på Patrullgatan i Långedrag. Foto: Hannah Björk

Vad?

Planeringen för utbyggnad av förskolor och grundskolor börjar på en stadsövergripande nivå, på stadsledningskontoret. Till exempel tittar vi på behoven i områden som utvecklas med nya bostäder.

Göteborgs Stad följer också upp befolkningsstatistiken som visar om antalet barn ökar eller minskar i olika områden. Något som bland annat kan leda till att vi behöver bygga ut lokalerna för undervisning.

Om en förskole- eller skolbyggnad har brister kan det dessutom finnas behov av att antingen lägga pengar på att rusta upp skolan, eller bygga ny. Vi kan också behöva bygga om äldre lokaler för att bättre möta dagens krav på bra lokaler som förbättrar elevernas och medarbetarnas lär- och arbetsmiljö.

Var?

Vi bygger lokaler för barnomsorg och undervisning där behovet finns – över hela Göteborg. Det kan vara i bostadsområden som förtätas och behovet av samhällsservice ökar, eller i helt nya områden där staden växer med nya bostäder. Äldre lokaler behöver rustas upp och kanske byggas om eller till.

Vi planerar ständigt för nya skolor, och hur dessa kan anpassas efter närområdets behov. Staden försöker att ligga steget före genom att titta på befolkningsprognoser och vilka som flyttar till Göteborg. Varje år investerar Göteborgs stad flera miljarder i att rusta upp och bygga nya lokaler för förskola och skola.
Stadsledningskontoret ger stadsfastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie utifrån Grundskoleförvaltningens behov. Det kan handla om att bygga nytt eller bygga om - beroende på hur förstudiens uppdrag ser ut. stadsfastighetsförvaltningen låter arkitekter ta fram ett första enkelt skissförslag på en ny eller ombyggd skola.

När förstudien är klar skickar stadsfastighetsförvaltningen beslutsunderlaget tillsammans med stadsledningskontorets yttrande till grundskoleförvaltningens nämnd för beslut.

Varför?

När Göteborgs Stad följer upp befolkningsstatistiken, visar den att antalet barn, ungdomar och äldre ökar i ett område och att vi därför behöver bygga ut lokalerna för barnomsorg eller utbildning. Det kan också vara så att den tidigare byggnaden är för gammal och vi står inför valet mellan att lägga pengar på att rusta upp den, eller bygga nytt. Äldre lokaler kan behöva byggas om för att bättre möta dagens krav på ändamålsenliga lokaler som stödjer personalens arbetssätt och förbättrar arbetsmiljön.

Därför börjar planeringen för utbyggnad av förskolor och grundskolor på en stadsövergripande nivå, på stadsledningskontoret - inte minst i områden som utvecklas med nya bostäder där samhällsservice som barnomsorg och skola behövs i närområdet.

När?

När en ny skola ska byggas eller om en befintlig skola ska byggas om deltar följande i planering- och byggprocess:

• Grundskoleförvaltningen och dess nämnd. Det vill säga förvaltningen som behöver lokalerna.
• Kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.
• De stadsutvecklande förvaltningarna och respektive nämnd.

När grundskolenämnden, alltså politikerna i nämnden som ansvarar för verksamheten, fattat ett investeringsbeslut om att en skola ska byggas, handlar stadsfastighetsförvaltningen upp konsulter som förbereder och planerar byggnationen i detalj tillsammans med Grundskoleförvaltningen. Det kallas projektering.
Grundskoleförvaltningen och huvudskyddsombud genomför därefter en ritningsgranskning med fokus på att skapa en bra arbetsmiljö för elever och medarbetare. När alla ritningar och underlag är klara söker stadsfastighetsförvaltningen bygglov och handlar upp en entreprenör som ska genomföra bygget enligt dessa detaljritningar.

När huset är färdigbyggt och slutbesiktigat kan verksamheten starta och elever och medarbetare kan flytta in i skolan. Stadsfastighetsförvaltningen förvaltar sedan den nya byggnaden åt staden. Grundskoleförvaltningen blir hyresgäst i fastigheten.

Vem?

Dessa deltar i planerings- och byggprocessen:

  • Den förvaltning som behöver lokalerna samt dess nämnd
  • Kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret
  • De stadsutvecklande förvaltningarna och respektive nämnd

När verksamhetsnämnden, alltså politikerna i nämnden som ansvarar för verksamheten, fattat ett investeringsbeslut om att förskolan eller skolan ska byggas, handlar lokalförvaltningen upp konsulter som förbereder och planerar byggnationen i detalj. Det kallas projektering.

När alla ritningar och underlag är klara söker lokalförvaltningen bygglov och handlar upp en entreprenör som ska genomföra bygget enligt dessa detaljritningar.

Under tiden en skola byggs om eller byggs ny måste ofta elever och medarbetare flytta på sig. Ibland kan skolan lösa det genom att vara i andra lokaler i samma byggnad. Men ibland är det nödvändigt att flytta ut verksamheten helt och hållet för att behålla en bra arbets- och lärmiljö. Vid dessa tillfällen använder stadsfastighetsförvaltningen ofta paviljonger och placerar dem tillfälligt på skolans område. Ibland finns det tomma bra lokaler någon annanstans som verksamheten kan vara i tillfälligt.

När huset är färdigt blir det slutbesiktigat och verksamheten kan flytta in. Lokalförvaltningen förvaltar sedan den nya byggnaden åt staden. Verksamhetsnämnden blir hyresgäst i fastigheten.

 

Publicerad 29 oktober 2021 (Uppdaterad 11 november 2022)