Geofencing kan bland annat användas för att öka trafiksäkerheten vid byggutfarter.

Hållbar mobilitet

Bättre trafikmiljöer med geofencing

I Göteborg pågår allt fler tester med geofencing i trafikmiljön. Geofencing är en digital geografisk zon där uppkopplade fordon automatiskt kan regleras på olika sätt, som att begränsa hastigheten eller att hybridfordon slår över till eldrift i zonen.

-  Geofencing öppnar nya möjligheter att öka trafiksäkerheten, minska utsläppen, få ner bullernivåerna och skapa bättre trafikflöden, säger Malin Andersson, avdelningschef på trafikkontoret.

Redan för ett par år sedan inleddes tester med geofencing för hybridbussarna på linjerna 55 och EL16, inom ramen för ElectriCity Göteborg. Bussarna skiftade automatiskt över till eldrift och hastigheten begränsades på delar av sträckan. Förarna blev mindre stressade, hastighetsbegränsningarna hölls och utsläppen minskade.

Geofencing öppnar nya möjligheter att öka trafiksäkerheten, minska utsläppen, få ner bullernivåerna och skapa bättre trafikflöden.

2018 presenterade Trafikverket, Göteborgs Stad, Stockholms Stad och andra samarbetspartners, bland annat från fordonsindustrin, en handlingsplan för att införa geofencing i större skala i svenska städer. En av punkterna var att etablera ett forsknings- och innovationsprogram, som koordineras av CLOSER vid Lindholmen Science Park.

Smarta urbana trafikzoner

Inom programmet har projektet Smarta urbana trafikzoner startat. Testerna i projektet, som utförs i Göteborg och Stockholm, fokuserar på yrkestrafiken. Det som testas är att anpassa hastigheten efter antalet oskyddade trafikanter i närheten och att villkora ett fordons tillträde till ett område med att det drivs på el och att hastigheten begränsas.

- Med smarta zoner menas att fordonets beteende i zonen automatiskt anpassas efter förhållandena och trafikreglerna i närmiljön, säger Malin Stoldt, projektledare på trafikkontoret.

I projektet ingår också tester med smarta system för varningssignaler vid byggutfarter..

Dela data

Idag bygger geofencing på att informationen om de regler som gäller i zonerna är inprogrammerade i fordonen. Nu studerar trafikkontoret möjligheterna att löpande kunna dela data till uppkopplade fordon, dvs en digital överföring av regler som kan anpassas efter förändrade förhållanden i staden, exempelvis försämrad luftkvalitet.

Vi vill kunna avtala med trafikoperatörer om exempelvis låghastighetszoner för att öka trafiksäkerheten och begränsa utsläpp och buller.

Projektet Digitala infrastrukturzoner, DIZ2, som trafikkontoret genomför tillsammans med AB Volvo, ska närmare studera väghållarens roll när det gäller att dela data.

- Vi vill kunna avtala med trafikoperatörer om exempelvis låghastighetszoner för att öka trafiksäkerheten och begränsa utsläpp och buller. Men först behöver vi räta ut en del frågetecken, exempelvis kring arbetssätt, ansvarsfördelning och kraven på den digitala infrastrukturen, säger Malin Stoldt.

GeoSence

Trafikkontoret ansöker nu om finansiering för projektet GeoSence, tillsammans med Stockholm och flera andra europeiska städer och forskningsinstitut. Syftet med projektet är att ta fram en konkret guide för hur städer kan implementera och dra nytta av geofencing. Det handlar bland annat om trafikplanering, trafikstyrning och avtalsfrågor. Inom ramen för projektet ska ett antal fordon i Serviceresors flotta geofencas, för att bland annat se hur förarna upplever stödet att hålla hastighetsbegränsningarna.

Geofencing används också för att få till stånd en smidigare användning av elsparkcyklar i Göteborg. Läs mer om detta här.

 

Publicerad 4 februari 2021 (Uppdaterad 26 februari 2021)