Gamlestaden – något krispigt med anor

I åtta år har han jobbat med förnyelsen av Gamlestaden och det är numera hans ”baby”. – Det här är nåt nytt och spännande, utan etikett. Något fräscht och krispigt som knyter ihop city med nordost, säger Mattias Westblom, projektledare på Göteborgs stadsbyggnadskontor.

Den gamla industristadsdelen Gamlestaden genomgår en mäktig förändring, ofta lite i skuggan av andra delar i stan, som Backaplan, Frihamnen och Marieholm.

– Det här kommer så småningom att bli Göteborgs innerstad, och det kommer att vara lika coolt att gå på afterwork här, som det nu är att hänga vid Järntorget säger Mattias Westblom som varudeklaration på vad som är på gång.

På en bänk framför nya resecentret sitter han i folkvimlet och pekar entusiastiskt i olika riktningar och berättar om vad som finns och ska finnas. Ett tiotal meter bort ska Gamlestaden få sitt eget ”strykjärn”, ett cykelgarage i flera våningar för cirka 600 cyklar.

– Från början var det tänkt att perrongerna skulle ligga över Säveån, det hade blivit effektiva bytespunkter. Men hur glad blir man av endast effektiva bytespunkter. Därför flyttade vi hållplatserna och skapade en befolkad plats här, med liv och rörelse, säger Mattias Westblom nöjt.

Han pekar ut hur det i tre riktningar finns starka historiska spår. Det är Landshövdingebebyggelsen, Slakthusområdet och Gamlestadens fabriker som har egna små gränder vid Göteborgs äldsta industribyggnad från 1700-talet.

– Det här är en enastående grund när vi skapar en modern stadsdel med nutidens krav på mobilitet och trivsel, förklarar Mattias Westblom.

Det här är en enastående grund när vi skapar en modern stadsdel med nutidens krav på mobilitet och trivsel.

På samma sätt som det finns en röd tråd mellan de halvdussinet detaljplanerna i Gamlestaden finns det en lite spräckligare linje från Mattias Westbloms barndom till hans nuvarande roll som stadsutvecklare i Göteborg.

Han är född och uppväxt i sydvästra Stockholm.

– När jag var i den åldern då man bara behärskar stora bokstäver ritade jag hela Ankeborgs stad på Ikeas omslagspapper. Och jag kom ihåg att jag några år senare blev stående vid ett tunnelbanebygge och undrade varför tunnelmynningen hamnat just där. Det ville jag veta, minns Mattias Westblom, som sedan läste ekonomisk linje på gymnasiet, för det var trendigt.

Efter militärtjänsten och två års arbete på S:t Görans sjukhus i Stockholm var det dags att studera vidare.

– När jag hittade programmet för fysisk planering på högskolan i Karlskrona, kände jag att det var mitt i prick, och det var det verkligen, berättar Mattias Westblom som efter 5,5 år var en masterutbildad planeringsarkitekt.

Första jobbet blev i Nynäshamns kommun, men vid en återträff på högskolan i Blekinge tog livet en ny vändning. Han mötte under festligheterna sin blivande fru med rötter i Göteborg, och de bestämde sig snart för att flytta ihop. Efter ett par år inträdde ett mått av hemlängtan. Det fanns två alternativ.

– Min fru var inte nyfiken på Stockholm, men jag var nyfiken på Göteborg, berättar Mattias Westblom. Vid millenieskiftet gick flyttlasset västerut, och hans första jobb blev ett vikariat på plan- och byggkontoret i Alingsås, staden som så småningom även blev familjens bostadsort.

2011 blev en tjänst ledig inom Gamlestadsprojektet i Göteborg. Till en början arbetade Mattias Westblom som planarkitekt, men sedan 2016 är han projektledare.

– Mitt hjärta finns kvar i detaljplanerna, men här gäller det för mig att se till att de olika planerna inte spretar utan att de fogas samman till en bra helhet, säger Mattias Westblom.

Mitt hjärta finns kvar i detaljplanerna, men här gäller det för mig att se till att de olika planerna inte spretar utan att de fogas samman till en bra helhet.

Det går inte ta miste på att han känner sig mycket priviligierad i sitt jobb.

– Det är verkligen inte självklart att man får vara med ifrån planering till genomförande. Men det får jag, och det blir ett helt annat skapande när man på det här sättet får väva ihop flera detaljplaner, säger Mattias Westblom, och ger ytterligare argument till varför projektet är så inspirerande:

– Vi har en harmoni bland medarbetarna från alla förvaltningar. I stort sett samtliga finns kvar och tycks ha insett att det verkligen inte är grönare på annat håll. Det finns helt enkelt en smittsam glädje i vårt arbete. Vi är som en stor ”familj”, säger Mattias Westblom.

I denna familj ingår även Gamlestadens fastighetsägare, som Westblom ger en eloge för sitt arbete under omvandlingstiden då stadsdelen går från stökig och nergången till modern och attraktiv.

– De har påverkat mycket med sitt enträgna arbete. Genom att lyssna på gamlestadsborna har de fångat upp och avvärjt konflikter som lätt uppstår mellan olika viljor.

Mattias Westblom, som under sin karriär även jobbat inom det privata som konsult, tycker att en anställning i en kommun ger en extra dimension:

– Du kan som konsult göra fantastiska insatser, men du förblir ändå en gästspelare. Det är betydligt större chans att du får följa ett projekt i mål om du jobbar i det offentliga. Men så måste du nog också gilla växelspelet med politikerna.

Omkring 2035 kommer omvandlingen av Gamlestaden att vara klar, gammalt och nytt har blandats och stadsdelens befolkning har fördubblats.

– Min fru brukar säga att håller jag på mer än två år med ett projekt, då vill jag flytta dit, säger Mattias Westblom med ett underfundigt leende.

Mer om Mattias

Bästa platsen i Göteborg: Botaniska trädgården – längst upp, längst in. Kombinationen av kultur och natur är oslagbar.

Mitt liv som nörd: Äger tillsammans med min syster ett hus från 1907 på landsbygden i södra Östergötland. Allt som har koppling till den platsen blir lätt lite ”nördigt”, fixa med ved, hässja hö, tjära och falu rödfärg och så vidare i all oändlighet. En skön kontrast till den urbana vardagen.

På kartan. Mattias Westblom konstaterar att bitarna nu faller på plats, stadsdelens genuina gamla kvarter blandas med nutida arkitektur och Gamlestaden blir en ny del av Göteborgs innerstad.

Publicerad 2 oktober 2019 (Uppdaterad 2 oktober 2019)