Pusslet vid Stenpiren

Skulle flytbryggan komma fram i tid? Höll den rätt kvalité? Kunde något gå fel vid monteringen? Det var några av frågorna som surrade i huvudet på Emir Halalkic inför att resecentret vid Stenpiren skulle krönas med en tilläggsplats för Styrsöbolagets färjor.

Idag färdas tusentals göteborgare dagligen med Älvsnabbens färjor som lägger till vid Stenpiren, utan att behöva reflektera närmare på den flytande bryggans mäktiga och komplicerade konstruktion, eller att den fasta stenläggningen vilar på en skog av betongpelare som är nedkörda 55 meter i älvens lera.

Emir Halalkic ser nöjd ut när vi promenerar runt vid Stenpiren. Jätteprojektet, att göra ett resecentrum för båt-, buss- och spårvagnstrafik är en framgångssaga.

Det var 2006 som jätteprojektet för närmare 800 miljoner kronor såg dagens ljus, som ett ärende för trafiknämnden. Vid den tiden jobbade Emir Halalkic  på Hisab, Hisingens Industri & Skeppsservice AB, med grundläggningar och stålkonstruktioner som specialité. 

Mitt första jobb efter gymnasiet var som mekaniker i en bowlinghall. Men efter ett år började jag som yrkesarbetare på Hisab, berättar Emir Halalkic, som så småningom gick in i arbetsledande roll och fick ägna sig åt projektledares olika roller. På meritlistan finns både Götatunneln och trafikleden Röde orm

2013 blev han inhyrd som byggledare vid Stenpiren. Trafikkontoret behövde vid det här laget förstärka sin projektledning. I januari 2014 började Emir som biträdande projektledare för trafikkontoret.

Det är möjligt att jag genom att studera hade fått en rakare väg in i yrket, men jag ångrar inte mitt val som gett mig mycket erfarenhet, 10 år på entreprenadsidan och fem år på beställarsidan, funderar Emir Halalkic och tillägger med ett leende:

Om jag fortsatt plugga efter gymnasiet hade det kanske istället blivit juridik, för jag är väldigt förtjust i paragrafer och att upprätta avtal.

På sommaren 2014 lade entreprenören Skanska sin beställning på flytbryggans stålkonstruktion hos en leverantör i Polen. Drygt ett år senare måste den vara på plats då vintertidtabellen skulle börja gälla, tredje söndagen i augusti.

När tillverkningen väl vara klar skulle flytbryggan transporteras med fartyg, men det kom rapporter om att fartyget hade problem och måste gå in på varv. Leveransen började bli ”tidskritisk”. Så småningom kunde bryggan lossas på Arendal.

Vi hade då en anställd som noggrant inspekterade varje detalj i bryggan. En sådan här konstruktion byggs för att hålla i många decennier. Men entreprenörens garantiansvaret räcker bara upp till tio år. Det sista man vill är att det finns skador. Om det finns brister kan det korta livslängden väsentligt, säger Emir Halalkic.

Efter inspektionen bogserades bryggan till Lundbyhamnen och därifrån till slutdestinationen. Där skulle den sammanfogas med påseglingsskyddet och piren. Ett precisionsarbete som krävde flera dagars pusslande där dykare hade en viktig roll.

För att flytbryggan skulle passa in behövde jag och mina kollegor tänka som med lego vid monteringen. Under flytbryggan ligger påseglingsskydd, stora betonglådor, som skulle passas in

Det är mäktigt att få vara med om ett sådant här projekt. Det kräver nog ett visst kynne för att gilla det. Man behöver ha en speciell motivation med projekt som ska pågå fler år.

Fakta om Emir Halalkic

Boende: Villa i Göteborg
Familj: Två barn
Favoritsyssla: Träning, uthållighetsidrott, maraton, ultramaraton
Nörderi: Håller noggrann koll på politik och samhällsfrågor
Dröm: Gå i mål i Spartathlon, 24 mil Aten-Sparta (Emir ska springa det i september 2019).

 

Publicerad 9 maj 2019 (Uppdaterad 13 maj 2019)