Sara-Louise Ylander har gedigen erfarenhet av stadsplanering och hennes specialistområde på fastighetskontoret är kommunal service. Det går inte att ta miste på att hon brinner särskilt för att ordna en god miljö för de yngsta göteborgarna.

 Jag upplever att det finns politiker som inte är medvetna om att förskola idag är något annat än när de själva hade små barn. Det handlar inte längre om daghem och barnpassning. Förskolan är en viktig del i barnens utveckling, det finns en läroplan och utemiljön är en omistlig del i deras lärande säger Sara-Louise Ylander och beskriver vad förtätning som en billig lösning kan medföra.

 Om barnen utsätts för stress och inte får en bra miljö för att utveckla sig finmotoriskt och socialt får vi en folkhälsoskuld som kan bli mycket kostsam och svår att betala.

Hon nämner så kallade utsläppsgårdar, där barnen egentligen saknar en egen förskolegård och därför är beroende av att gå iväg till närbelägna grönområden, som avskräckande, och ger ett exempel från Stockholm och stadsdelen Årstadal.

 Där byggs en ny stadsdel som är 2,5 gånger så tät som Stockholms innerstad. Som en konsekvens av det ensidiga fokuset på bostadsbyggandet är barnens miljö helt undermålig. Vi pratar om friytor mellan 4-7 kvadratmeter per barn. Ställ det i relation till Boverkets rekommenderade 40 kvadratmeter friyta per barn. Förskolor och skolor i Årstadal är därmed hänvisade till den enda parken som stundtals fått stängas på grund av slitaget. Då har barnen hänvisats till ett kuperat naturområde som nu i efterhand fått anpassas för att kunna rymma den mängd barn som sliter på naturmarken.

"Om barnen utsätts för stress och inte får en bra miljö för att utveckla sig finmotoriskt och socialt får vi en folkhälsoskuld som kan bli mycket kostsam och svår att betala"

Porträttbild av Sara-Louise Ylander med mörk bakgrund.

Sara-Louise Ylander vill att stadsplaneringen ska inkludera barn på ett bättre sätt än att bara vara lokaler för barnpassning.

Sara-Louise är uppvuxen delvis i Stockholm och på den skånska landsbygden. Redan tidigt kände hon att planera och bygga var något lockande.

 Min väns pappa ritade sjukhus i mellanöstern, och det kändes som att arkitektur och den byggda miljön, det skulle vara något för mig, berättar hon.

Efter gymnasietiden i Ystad sökte hon till den femåriga utbildningen fysisk planerare i Karlskrona (numera planeringsarkitekt), Blekinge tekniska högskola. Den avslutande praktiken gjorde hon i Hamburg med fokus på det gigantiska projektet HafenCity som har stora likheter med Älvstaden.

 Ett spännande projekt där man tagit språnget över floden Elbe och har Elbön istället för Hisingen, säger Sara-Louise som tänkt sig stanna i Hamburg, men en annons i facktidningen Sveriges arkitekter ändrade planerna. Hon sökte och fick jobb på White arkitekter i Göteborg som stadsplanerare.

 Intresset för Hamburgs stadsutveckling med högvattenskydd, omdaning av gamla industriområden till blandstad och stadsomvandling av efterkrigstidens bebyggelse, spreds via frukostseminarier som Sara-Louise höll på White arkitekter. Det blev åtskilliga studieresor för bland andra Göteborgs Stads politiker och tjänstepersoner.

Nästa anhalt i karriären blev en anställning i Göteborgs Stad för att lyfta de centrala stadsdelarnas befolkningsperspektiv, ett helt nytt uppdrag som vuxit fram med den ökade exploateringen i stadsdelen Lundby.

 Stadens bästa älvutsikt har tillägnats parkeringsytor, kontorsbyggnader och bostäder. Det finns bara en förskola som åtnjuter samma kvalitet. Den finns i en temporär byggnad vid Backateatern på Lindholmen. Det säger något om barnens status i samhällsbyggandet.

För 1,5 år sedan kom hon till fastighetskontoret och sin nuvarande arbetsplats. Huvuddelen av arbetstiden är hon projektledare för Dag Hammarskjöldsstaden i Frölunda/Högsbo, och där får hon handfast brottas med frågorna om ytorna för barnen.

 De rekommendationer kring uteytor för barn som finns är inte gripna ur luften utan bygger på lång forskning och beprövad kunskap. Malmö stad har tagit fram ett verktyg för att bedöma skol- och förskolegårdars kvalitet, det kallas för lekvärdesfaktor. Den baseras till största delen på ytans storlek men där ytan inte räcker till ges en vägledning utifrån vad som är viktigt för barns hälsa och utveckling. Det kan innebära att ytan kan göras kuperad, att det skapas utrymme för både sol och skugga och att vi kan välja olika naturmaterial.

"Stadens bästa älvutsikt har tillägnats parkeringsytor, kontorsbyggnader och bostäder. Det finns bara en förskola som åtnjuter samma kvalitet. Det säger något om barnens status i samhällsbyggandet."

I den täta staden är inte förskolebyggnader i en våning med en stor egen gård alltid möjligt eller ens önskvärt. Sara-Louise vill se mer av samnyttjade miljöer, att barnens förskola kan vara integrerad med exempelvis bostäder eller äldreboenden för att få bättre användning av lokaler, gårdsytor och utrustning.

 Kanske skulle det rentav behövas lagstiftning för att få till mer samnyttjande, funderar Sara Louise som tycker att kommunala behov av mark alltför ofta ses som något betungande och kostsamt.

 I själva verket kan det beskrivas tvärtom. Bra förskolor och skolor bidrar till stadens attraktivitet och är en faktor som främjar att barnfamiljer bor kvar i kommunen och nya flyttar hit. Det påverkar lokala fastighetsvärden positivt.

Text: Nils Svensson
Bild: Anders Ylander

Lediga jobb inom stadsutveckling i Göteborgs Stad

Varje dag gör över 55 000 medarbetare hållbara vardagar. I Göteborgs Stad finns cirka 100 olika yrken och omkring tusen olika befattningar. Vi behöver dig som är ingenjör, planarkitekt, karttekniker, landskapsarkitekt, markspecialist, CAD-ritare, geotekniker. Bland annat. Vill du bli en av oss?

Lediga jobb
Publicerad 8 juni 2020 (Uppdaterad 22 juli 2020)