Rain Gothenburg presenterar Årets Brunnslockspoet 2019

Poesi är ett utmärkt sätt att kommentera händelser, känna av stämningar och strömningar i det som sker inom och utom oss. Kan få oss att stanna upp, tänka till, hitta kraft och mod, se det vackra, det humoristiska, det sorgliga, det skitiga och det viktiga.

”Nu tar vi konsten till gatan”

Poesin skulle kunna delta i samhället i mycket högre grad än vad som sker idag. Inte endast i de givna litterära sammanhangen. Poesi behövs i alla rum.

Idag när det mesta går mycket snabbt, nyheter sprutar, åsikter haglar, det tycks, det gillas och twittras, verkar det poetiska språket också som ett motstånd i sig. Genomtänkta rader och ord som arbetats fram i en längre och ofta långsam process känns både meningsfullt och viktigt.

När jag fick frågan om jag ville skriva en dikt för brunnslock blev jag glad. Själva tanken på att dikten inte skulle placeras på en speciell ”fin poesiplats” utan just så, mitt i det pågående livet var mycket lockande.

Själva tanken på att dikten inte skulle placeras på en speciell ”fin poesiplats” utan just så, mitt i det pågående livet var mycket lockande.

På ett brunnslock som ändå skall gjutas, ett lock som behövs för att allt ska fungera, påstår man att också poesin behövs. Det är bra. Som en överraskning, en självklar överraskning på ett lock till underjorden. Ett lock som kan dyka upp mitt under promenaden, vid en duva på ett torg, bredvid en bänk, strax bakom hörnet. Risken finns att få med sig en dikt, men utan pådyvlat tvång, den som upptäcker upptäcker, den som läser läser, den som inte vill går förbi. Poesi gjutet i järn. Texten i det tunga, solida, som ska tåla 100 år av träskor, mopeder, lastbilar och sandaletter.

Lina Ekdahl

Att skriva en dikt som skall hålla i 100 år. Kan jag det? Jag vet inte. Jag ville inte skriva någon på näsan, inte endast försöka skriva något slagkraftig eller vackert. Jag var som alltid tvungen att börja där lusten fanns. Hittade några rader i en gammal dikt och började därifrån.

Tänkte på vår strävan att försöka hålla ordning, räkna in, katalogisera och sortera, vi och dom och fåren. I vår iver över att få saker och ting att gå ihop tar vi till det vi kommer åt. Lögner blir plötsligt vedertagna sanningar och ingen vet vem som först kom på det. Tänkte på medborgare och städers längtan efter att vara unika, speciella och på vår rädsla över att någon skall komma och förstöra, ta det som vi kallar vårt. Brunnslock är snygga. En ära att bli publicerad på!

/Lina Ekdahl

Fakta

Vi har fyra
fyra årstider
fyra sädesslag
havre korn råg ris
fyra väderstreck
fyra gator hamngator
fyra försök
fyra fingrar på varje hand
fyra element
jord eld luft pöl sky fall
det skall ingen komma och ta ifrån oss

Om Lina Ekdahl

Lina har bott i Göteborg hela sitt liv. Skrivit sen hon var ung. Läst sina dikter för publik sen 1984, hennes första bok kom 1994. Hon har skrivit åtta diktsamlingar, en barnbok, dramatik för barn och vuxna, libretto till körverk och samarbetar ofta med musiker, dansare och konstnärer. Så här svarar hon på frågan ”Vad associerar du med regn?”: ”Liv. Lättnad. Vila. Tröst. Tröstlöshet. Mörker. Den eviga frågan: Vad gör vi om det börjar regna?”

Publicerad 3 juni 2020 (Uppdaterad 23 juli 2020)