Konst i staden berör och upprör

I Göteborg är konsten aldrig långt borta. Oavsett om man är medveten om det eller inte finns konsten där. Ibland har den stått i över 100 år, ibland dyker det upp något nytt. Men hur hamnar konsten på sin plats och är den egentligen viktig?

Konstverket We can be Local just for one day, skapat av Klas Eriksson, består av fyra kakelklädda pelare på Jöns Rundbäcks plats i nybyggda stadsdelen Kvillebäcken. © Klas Eriksson/Bildupphovsrätt. Foto: Jan Peter Dahlqvist.

I Göteborg finns det någonstans mellan 1 000 och 1 500 offentliga konstverk som står utplacerade runt om i stadsmiljön. Konstnärligt uttryck är en del av både stad och stadsutveckling. När staden växer och utvecklas tillkommer nya konstverk som får samsas om utrymmet med gamla klassiker som Poseidon och Kopparmärra. Konsten kan vara vacker att titta på, den kan beröra och uppröra.

– Alla har en åsikt om konst och det är det som är grejen. Konsten kan öppna upp för nya tankar och idéer, en del goda och en del mindre goda. Men det händer någonting och det är vad som är viktigt, säger Cecilia Borgström-Fälth, enhetschef på Göteborg Konst.

Ett kraftigt förstorat kartstift markerar Wavrinskys plats i Guldheden. © Ebba Matz/Bildupphovsrätt. Foto: Jan Peter Dahlqvist.

Göteborg Konst är en del av kulturförvaltningen och ansvarar för stadens konstsamling. De arbetar också med 1 %-regeln som innebär att kommunala förvaltningar och bolag ska avsätta minst en procent av byggkostnaderna i ett nytt projekt till konst. Det gäller både nya byggnader och offentliga platser.

– Det är inte någon ny tanke. Idén kommer från 1930-talet då det skulle byggas mycket i Sverige. Det var en folkbildningstanke, att alla oavsett hur mycket pengar man har ska kunna ta del av bra konst, säger Andreas Roth, processledare för 1%-regeln på Göteborg Konst.

Det var en folkbildningstanke, att alla oavsett hur mycket pengar man har ska kunna ta del av bra konst.”

1%-regeln finns i många kommuner runt om i landet. Men sedan 2013 är sättet som Göteborgs Stad har valt att arbeta med frågan unikt. Om staden ska sälja mark till en privat aktör som vill bygga någonting nytt kan fastighetskontoret kräva att de ska lägga en procent av budgeten på konst som en del av avtalet.

 – Vi sitter ner med fastighetskontoret två gånger om året och tittar på vilka platser som man kan ställa sådana här krav på, platser där det rör sig mycket människor till exempel. Det handlar om hur staden ska se ut och hur man ska känna när man vistas i staden. Det är ett bra system nu när staden byggs ut så mycket, säger Andreas Roth.

Soffan är en av fyra delar i konstsverket Att flyga av Roland Persson vid Emmaskolan i Hammarkullen. © Roland Persson/Bildupphovsrätt. Foto: Jan Peter Dahlqvist.

Vem bestämmer vilken offentlig konst som ska få finnas?
– Det är inte vi på Göteborg Konst som sitter och bestämmer vilken konst som ska beställas och sättas upp. De kommunala förvaltningar eller bolag som ska bygga nytt kommer till oss och så hjälper vi till att sätta upp en process och en urvalsgrupp med experter. Man låter flera konstnärer komma med förslag på idéer. Men sedan är det upp till beställaren att bestämma i slutändan, säger Cecilia Borgström-Fälth.

”Ibland påverkas man inte av konsten, men när man gör det är det magiskt.”
Varför är det viktigt att det finns offentlig konst i en stad?
– Det är en demokratisk rättighet att oavsett vem man är ska det finnas bra konst runt omkring en. Oavsett om man är medveten om det eller inte. Ibland påverkas man inte av konsten, men när man gör det är det magiskt. Ibland startar det en dialog, ibland inte. Det är olika, men det är viktigt, säger Cecilia Borgström-Fälth på Göteborg Konst.

Text: Karl Jansson

Så går det till när ett offentligt konstverk tas fram

Det är spännande att få göra ett konstverk till en så fin plats mitt i centrala Göteborg, säger konstnären Sara Nilsson.

Hennes skulpturer ska smycka bortglömd park

Lorensbergsparken ska rustas upp och få ett nytt konstverk i februari 2018. Konstnären Sara Nilssons skulpturer väntar ivrigt på att få göra entré.

– Jag är väldigt glad över att ha fått det här uppdraget. Det är hedrande och spännande att få göra ett offentligt konstverk till en så fin plats mitt i centrala Göteborg, säger hon.

Lorensbergsparken är kanske en av stadens mest bortglömda parker. Inklämd mellan Avenyn och Södra vägen, snett bakom stadsbiblioteket, ligger den som ett litet grönt andningshål mitt i staden. Sara Nilssons förslag till utsmyckning valdes ut av park- och naturförvaltningen efter en öppen annonsering där konstnärer fick möjlighet att skicka in sina förslag.

– Det är tre skulpturer som föreställer tre olika personer som är baserade på parkens historia, säger Sara Nilsson. Jag brukar jobba mycket med naturen i mina verk, tanken är att lyfta naturen i staden.

De tre skulpturerna kommer att vara i ögonhöjd så att de går att möta för besökarna.

”Verken är tänkta att passa för alla åldrar men jag har försökt jobba i en skala och höjd som passar ett barns perspektiv.”

– Verken är tänkta att passa för alla åldrar men jag har försökt jobba i en skala och höjd som passar ett barns perspektiv. Jag hoppas att skulpturerna ska väcka nyfikenhet och fantasi hos de yngre.

Modell (i vitt i förgrunden) av konstnären Sara Nilssons tre skulpturer som ska stå i Lorensbergsparken. De inklippta människorna visar hur stora de färdiga skulpturerna blir. I bakgrunden syns andra arbeten av Sara Nilsson.

Sara Nilssons är en van skulptör och hennes tidigare skulpturer är ofta mänskliga figurer i dova pastell- och jordtoner. Men att skapa ett verk för offentlig utsmyckning ställer lite andra krav än vanligt.

– Man vill kanske inte göra någonting stötande. Men det är viktigt att man försöker behålla sin konstnärliga integritet samtidigt som man försöker möta uppdraget. Det och att försöka anpassa sig till omgivningarna är viktigt. Det är inte bara den konstnärliga processen som blir annorlunda när man jobbar med offentlig utsmyckning, även materialvalet påverkas.

– De tre skulpturerna kommer att gjutas i aluminium, som är ett hållbart material, för att kunna stå länge. Ytorna ska slipas på olika sätt för att skapa olika strukturer och uttryck, säger Sara Nilsson.

Text: Karl Jansson
Foto: Dan Spegel

En av skulpturerna som gjutits i aluminium, som är ett hållbart material, för att kunna stå länge. © Sara Nilsson/Bildupphovsrätt. Foto: Sarah Hansson.