Att flytta träd tar tid

Att flytta ett träd tar sin tid. Det krävs mycket planering och kompetens. Under de kommande åren kommer många träd i Göteborg få nya platser i takt med att staden växer. ”Med rätt förberedelser och efterarbete är det inget som säger att det här inte ska fungera”, säger Eva Maria Hellqvist på park- och naturförvaltningen.

Förutom ekologiska värden så har träd sociala och kulturella värden, i synnerhet de stora, äldre träden. Därför är det viktigt för Göteborgs Stad att ta vara på befintlig grönska genom att flytta träd när staden förändras.

Att flytta ett träd är inte något man gör i en handvändning. För att trädet ska kunna sättas på en ny plats krävs förberedelser. Vilka beror på trädets storlek och årstiden. Mindre träd kräver inte lika mycket arbete före flytt som de stora.

– Är det ett mindre avlövat träd behöver man ha koll på att man inte har ledningar i vägen och att trädkronan är ihopbunden. Men är det löv på trädet eller strax före lövsprickning måste man vara noga med att vattna. Man måste vattna ordentligt flera dagar i rad så att trädet är saftspänt när det flyttas, säger Eva Maria Hellqvist som är planeringsledare för träd på park- och naturförvaltningen.

Är det löv på trädet eller strax före lövsprickning måste man vara noga med att vattna. Man måste vattna ordentligt flera dagar i rad så att trädet är saftspänt när det flyttas.

De träd som är över 1,2 meter i stamomfång (som man får fram om man mäter längden runt stammen) går bara att flytta till en ny permanent plats. De som är under 1,2 meter i stamomfång kommer däremot att flyttas till en plantskola under byggtiden för att sedan flyttas tillbaka till sin ursprungliga plats igen. Finns den ursprungliga platsen inte kvar flyttas dessa mindre träd istället direkt till nya, permanenta platser.

När tågtunneln Västlänkens station vid Haga börjar byggas 2018 kommer ett antal stora och mindre träd att behöva flyttas.

– Lindarna i Nya allén (mellan Hagakyrkan och Rosenlundskanalen) är ett exempel på träd som vi kommer att ställa tillbaka, säger Eva Maria Hellqvist.

Denna vackra bok är ett av de stora träd nedanför Hagakyrkan som kommer att flyttas. Bild: Angelique Rooth.

Med rätt kompentens och förberedelser är det fullt möjligt att flytta på träden och bevara grönskan i staden under byggtiden. Trädflytten sker på uppdrag av Trafikverket men i samverkan med Göteborgs Stad.

– Vi har varit nere i Tyskland och Holland och tittat på träd som man har flyttat. Om man gör rätt för- och efterarbete är det ingenting logiskt som säger att det här inte fungerar, det görs helt efter konstens alla regler, säger Eva Maria Hellqvist.

Men det är inte bara själva träden och hur de påverkas man måste ta hänsyn till när de flyttas. Även djur- och övrigt växtliv påverkas av en flytt.

– Det har gjorts en inventering på djur- och växtlivet. De stora träden kring Hagakyrkan kommer att stå i liknande miljö. När det gäller de lite mindre träden så finns det en fridlyst lav, en getlav, på vissa av dem. Så när träden flyttas måste de stå i samma kompassriktning och avgasmängd som tidigare, för att getlaven ska må bra. Också vid Korsvägen finns det en hel del träd som har getlav. De kommer att behöva flyttas till Sankt Sigfrids plan. Där får de en liknande miljö, säger Eva Maria Hellqvist.

Eva Maria Hellqvist, här i Kungsparken vid Hagakyrkans hållplats, leder planeringen av trädflytten. Bild: Jimmy Håkansson

Själva flytten av träden görs med ett par olika maskiner. De allra största träden måste lyftas med hjälp av kran medan resten av träden flyttas med hjälp av specialbyggda trädflyttningsmaskiner.

– Den ena typen är en spadgrävare med fem hydrauliska spadar som går ner i marken och gräver upp en rotklump med trädet i. Den andra varianten ser ut ungefär som två ”glass-skopor” som går ner i marken och gör samma sak, säger Eva Maria Hellqvist.

Maskinen som gräver upp och transporterar trädet har först grävt hålet på den nya platsen. När trädet sedan har satts dit startar efterarbetet. Då gräver man upp runt trädet och klipper alla rötter med sekatör. Detta för att få så rena och fina snittytor på träden som möjligt. Därefter skapar man en växtbädd med riktigt bra, näringsrik och luftig jord runt jordklumpen. Detta gäller för både stora och mindre träd. Och att de måste vattnas, direkt efter flytten och sedan kontinuerligt under de kommande fem åren.

– Ett träd kräver cirka 25 kvadratmeter växtbädd, säger Eva Maria Hellqvist.

De allra största träden måste lyftas med hjälp av kran medan resten av träden flyttas med hjälp av specialbyggda trädflyttningsmaskiner.

En trädflyttningsmaskin sätter ner ett flyttat träd vid Bögatan i Örgryte hösten 2016. Bild: Peter Svensson

Vid Hagakyrkan finns sex träd som är så stora att de måste flyttas med kran. Arbetet med att förbereda dessa inför flytten har pågått sedan hösten 2015. Ett av dessa stora träd är en bok som står i Kungsparken nära Hagakyrkans hållplats.

– Vi har grävt upp jorden runt omkring trädet och gått ner och skurit av rötterna för att skapa en kvadratisk rotklump. Detta har gjorts vid två olika tillfällen, för att det ska bildas mycket nya rötter inuti rotklumpen som sedan följer med vid flytten. Denna stora bok vattnas med drygt 2 000 liter i veckan, för att stimulera rötterna.

Kan man verkligen skära i rötterna utan att skada träden?
– Att skära av rötterna på rätt sätt skadar inte trädet om man gör rätt efterarbete med god jord och om man vattnar på rätt sätt, svarar Eva Maria Hellqvist.

Ett annat av de stora träden som ska flyttas är en kastanj som kommer att få sin nya plats ner mot Rosenlundskanalen.

– Kastanjer trivs bättre längs med flodbäddar egentligen, så det kommer att bli bra, säger Eva Maria Hellqvist.

När alla förberedelser är gjorda och själva lyftet ska genomföras kommer man att skjuta in järnbalkar under kastanjen och sedan lyfta den med en kran.

När alla förberedelser är gjorda och själva lyftet ska genomföras kommer man att skjuta in järnbalkar under kastanjen och sedan lyfta den med en kran.

De träd som inte kan flyttas kommer att ersättas med så stora nya träd som möjligt.

Hur stora träd kan man köpa?
– Stora träd odlas i och köps bland annat från Tyskland och de största som går att transportera till Göteborg är upp till 100 centimeter i stamomfång.

Text: Karl Jansson

 

Film från provlyft av träd i Haga, oktober 2015: Provlyften av tre träd i Haga hösten 2015 var en del av förberedelserna inför bygget av Västlänkens station Haga för att få information om trädens rotsystem och markens egenskaper. Undersökningarna gav större kunskap om de enskilda träden och vad som krävs för att kunna flytta dem eller skydda dem på plats. Reportrar: Fatima Grönblad och Margareta Romare. Foto och redigering: Johan Twedberg.

Barbara Lindell från föreningen Trädplan och Patrik Höstmad från nätverket Yimby vid Hagakyrkan där gamla, stora träd ska flyttas.

Träden väcker många känslor

Det är bygget av Västlänkens station Haga som gör att många träd kring Hagakyrkan och i Kungsparken måste flyttas. Men vilka ingrepp i staden är rimliga att göra? Vårt Göteborg har träffat representanter från två olika medborgargrupper för att tala om stads­utveckling och träd.

 Patrik Höstmad, aktiv i nätverket Yimby, kommer cyklande från Chalmers, där han är docent i teknisk akustik. Han ställer cykeln vid Hagakyrkan. Utanför kyrkporten ansluter Barbara Lindell till fots. Hon är samhällsvetare och fotograf, och ordförande i den ideella föreningen Trädplan Göteborg. Det är deras medlemmar som knutit rödvita plastband runt de 150-åriga träd som påverkas av bygget av Västlänken. Trädplan är starkt emot att man gör ingrepp på träden. Barbara Lindell är rädd för att grundvattnet kommer att sjunka.

– Om grundvattnet sänks mycket, flera meter under lång tid, skadas träden och hämtar sig inte, säger hon.

Vi promenerar runt Hagakyrkan och tittar på de hästkastanjer, bokar, lindar och lönnar vars framtid vi pratar om.  Planen i dag är att en hel del träd ska flyttas, ett antal sågas ner och att ytterligare några träd ska skyddas för att klara av att stå kvar och överleva byggtiden.

Patrik Höstmad har lite svårt att förstå fokuseringen på enskilda träd. Ett lokalt ingrepp i naturen kring Haga kan ändå göra nytta för människor och miljön i stort, resonerar nätverket Yimby.

I en stad som förändras får vi acceptera att vi förlorar vissa saker och vinner andra, även om det aldrig finns garantier för att det blir bättre. Vi måste våga tillåta utveckling och inte hela tiden hålla på bromsen.

– I en stad som förändras får vi acceptera att vi förlorar vissa saker och vinner andra, även om det aldrig finns garantier för att det blir bättre. Vi måste våga tillåta utveckling och inte hela tiden hålla på bromsen, säger han och fortsätter:

– Istället för att flytta träden kan man såga ner och plantera nya. De kommer att växa upp och bli mäktiga träd för våra barnbarn.

Barbara Lindell är kritisk:

– Träd som planteras i stadsmiljö i dag lever bara i genomsnitt i 20 år – inte i hundra, hävdar hon.

I stort, är Västlänken bra för Göteborg?

PH: På kort sikt innebär projektet störningar och tar mycket kraft och pengar i anspråk. Men på lång sikt kan vi möjligen få positiva effekter med Västlänken. Vi får en utbyggd kollektivtrafik i regionen och det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Men Göteborg skulle behöva satsa ännu mer på en central stadsutveckling.

BL: Nej, den är inte alls bra. Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga. Jag menar att Trafikverket inte kan visa att det är försvarbart att göra så här stora ingrepp i naturen och kulturmiljön bara för att bygga en station som man vet inte kommer att användas. Pengarna borde satsas på att förbättra lokaltrafiken, utveckla Lisebergsstationen och förebygga klimatförändringar och luftföroreningar.

Men både Barbara Lindell och Patrik Höstmad är överens om en sak – de vill ha en blandstad.

Hur ser drömstaden ut?

PH: Jag vill ha en tät blandstad, som är gångvänlig kvartersstad med många boende och med butiker och restauranger. Sedan är det små gröna parker insprängda. Linnéstaden och Kungsladugård är bra exempel på den här typen av kvarter.

BL: Jag vill ha en grön blandstad där det finns bostäder, skolor, sociala funktioner, artrika grönområden och arbetstillfällen inom stadsdelarna.

Text: Marit Larsdotter
Foto: Emelie Asplund

Örjan Stål, Trafikverket

”Träd är ett grönkapital som vi bör värna om och inte slarva bort”

I slutet av oktober kan de första mindre träden börja flyttas för att bereda plats för Västlänkenbygget.

– Träd är ett grönkapital som vi bör värna om och inte slarva bort, säger Örjan Stål, byggledare för trädarbetena på Trafikverket.

Det finns ett estetiskt och känslomässigt värde förknippat med gamla träd. Men de är också bra för miljön, betonar Örjan Stål, trädspecialist med erfarenhet från byggena av Citytunneln i Malmö, Norra Länken i Stockholm och upprustningen av Lindallén längs Karl-Johan i Oslo.

Stora och gamla träd genererar syre, tar hand om koldioxid, ger skugga och hanterar regnet på ett bra sätt när vattnet från bladen droppar ner till marken. Enligt Örjan Stål är det bäst att ha en blandning av gamla och yngre träd i en stad.

– Det är lika fel att enbart ha gamla träd som att enbart ha nyplanterade träd. Man behöver säkra en successionsordning, att yngre träd ersätter äldre träd efter hand, säger han.

Örjan Stål berättar att det är vanligt att flytta träd i stor industriell skala både i Europa och USA. Det har pågått sedan 70-talet. Bara i Tyskland flyttas mellan 5000 och 10 000 träd per år, en del av dem är gigantiska och uppåt hundra år gamla.

Bara i Tyskland flyttas mellan  5000 och 10 000 träd per år, en del av dem är gigantiska och uppåt hundra år gamla.

– Det finns stor erfarenhet och kunskap kring detta. En missuppfattning är att det alltid skulle vara billigare att skydda träden på plats. Men även det kostar en hel del, så ibland kan en flytt bli billigare, säger han.

Är det värt pengarna att flytta och hantera träd på det här viset?
– Absolut, att flytta stora träd är ett bra sätt att bevara sitt kapital. Dessutom är det omöjligt att köpa nya stora träd i plantskolor. Om det till exempel kostar en halv miljon att flytta ett träd, så kan det verka dyrt. Men om trädet sedan kan leva i hundra år till, ja då ska den summan skrivas av på hundra år. Och då blir det inte så dyrt. Det är en investering för framtiden.

Text: Margareta Romare

Projekt med hållbarhet i fokus

Stan ska växa med nära en tredjedel till 2035. En sådan utveckling kräver att vi tänker hållbart. För vi vill bygga en stad som vi kan lämna över till våra barn med stolthet.