Både Stadslinbanan och Karlatornet är projekt med 3D-fastighetsbildning.

Både Stadslinbanan och Karlatornet är projekt med 3D-fastighetsbildning.

Stadsutvecklingsordlista

Barriärer, noder och gröna stråk. När man pratar om stadsutveckling är det lätt att gå vilse i orden. Här hjälper vi er på traven genom att förklara några av de oftast förekommande begreppen.

3D-fastighetsbildning

En tredimensionell fastighet avgränsas både på höjden och på djupet, vilket gör att olika våningsplan och delar av en byggnad kan ha olika ägare. Nya våningsplan eller byggnader kan då byggas ovanpå, för att även utnyttja ytor ovanför till exempel ett parkeringshus.

Allmän platsmark

Torg, gator och parker som tillhör alla är exempel på allmän platsmark. Där krävs det tillstånd från kommunen för att till exempel anordna ett evenemang eller sätta upp en byggnadsställning.

Antagande

Den del av processen när en detaljplan godkänns kallas för antagande. Beslutet fattas av byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige, efter eventuella mindre justeringar. Om du vill överklaga en beslutad detaljplan måste du vara direkt berörd och lämna in dina synpunkter skriftligen.

Arrende

Ett arrende innebär rätten att använda mark, mot betalning till markägaren. Det kan exempelvis handla om odling eller en plats för att bygga ett fritidshus.

Avstyckning

När ett markområde avskiljs från en fastighet och bildar en ny egen fastighet kallas det för avstyckning.

Bebyggelse

En samling byggnader inom samma område eller en grupp bostadshus brukar kallas för bebyggelse.

Barriär

En barriär är vanligen en långsträckt konstruktion som kan vara både ett hinder och ett skydd, men i en stad kan en barriär vara både fysisk och social. Den skapar då ett glapp mellan stadsdelar och gör att staden känns delad och inte som en helhet.

Blandstad

En blandning av till exempel bostäder, butiker, kontor och restauranger. Det får också gärna finnas en variation i husens stil och höjd. En blandstad har offentliga rum där det är lätt för alla att mötas och det finns liv och rörelse både på dagen och kvällen.

Blått stråk

Ett blått stråk syftar på ett vattendrag som det är lätt att nå och röra sig längs med. Till exempel en å eller en kanal. Blå stråk knyts ibland ihop med gröna stråk och områden i staden.

Boendeform

Ordet boendeform beskriver vilken typ av bostad du bor i: fristående villa, radhus, kedjehus, parhus eller flerbostadshus. Ett flerbostadshus har vanligen minst två våningar och minst tre lägenheter.

Bordlägga

När ett ärende eller beslut skjuts upp kallas det ofta för att bordlägga.

Bostadsförsörjningsansvar

Kommunen har ett ansvar att skapa förutsättningar för att alla ska bo i goda bostäder. Det handlar om att förmedla bostäder, men även att ha mål för bostadsbyggande och utveckling av befintliga bostäder.

Bostad2021

Ett projekt som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och olika byggaktörer och som innebär att det byggs 7 000 nya bostäder som ska stå klara år 2021.

Byggherre/byggaktör

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten kallas för byggherre eller byggaktör. Det kan vara en person, men även ett företag, en fastighetsägare, bostadsrättsförening, en kommun eller myndighet.

Byggintressent

En intressent är någon som är intresserad av att bygga på en plats. En byggintressent kan ansöka om markanvisning för ett markområde som kommunen äger vilket ger rätt att ensam förhandla med staden under en viss period.

Byggemenskap/gemenskapsboende

En byggemenskap är en grupp människor som tillsammans planerar, bygger och använder en byggnad. Det är de som ska bo i huset som tillsammans planerar hur det ska se ut och de är också sin egen byggherre. Det är vanligast att en byggemenskap utvecklar ett flerbostadshus tillsammans, vilket blir ett gemenskapsboende, där de sedan bor.

Bygglov

Ny- eller ombyggnation, men även stora förändringar i hur en byggnad används kräver ett bygglov. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för bygglov, enligt plan- och bygglagen. Nämnden ser över byggnadens placering och utformning.

Detaljplan

Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Det är också kommunen som tolkar de detaljplaner som finns.

Djurkoloni

En djurkoloni är en plats där du kan arrendera mark för småskalig djurhållning. I Göteborg är det ofta föreningar som arrenderar och i sin tur upplåter mark till sina medlemmar. Inom området kan du ha en mindre byggnad eller burar för djur.

Depå (som i bussdepå, spårvagnsdepå)

Förvaringsplats och garage för till exempel bussar och spårvagnar. Här hämtar och lämnar spårvagnsförare och chaufförer sina fordon och det utförs även reparationer och service som tankning och tvätt. Det brukar även finnas kontor och personalbyggnad.

Dialogprocess

En dialog som innebär att medborgare involveras tidigt i ett områdes framtid, innan den formella planprocessen börjar. Ofta har dialogprocessen olika delar, som förberedelse och information följt av dialog, återkoppling och bekräftelse.

Ekologisk hållbarhet

Den ekologiska hållbarheten omfattar allt som har med jordens ekosystem att göra; som luft-, och vattenkvalitet samt mångfald av arter. Det innebär att vi långsiktigt måste bevara våra vattendrag, jorden och ekosystemen och dess produktionsförmåga. När varor och tjänster produceras måste det göras med hänsyn till naturen och miljön.

Ekonomisk hållbarhet

Att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt brukar kallas för ekonomisk hållbarhet. Den är sammanlänkad med både ekologisk och social hållbarhet, som värnar om både natur och människor.

Fördjupad översiktsplan

En översiktsplan visar hur stad och land ska utvecklas, var det kan eller bör byggas och behövas vägar, cykelbanor och friluftsområden. I en tätort kan planen vara mer detaljerad och kallas då för en fördjupad översiktsplan.

Förtätning

När det produceras nya byggnader, till exempel bostäder, butiker och kontor, där det redan finns en samling byggnader inom samma område kallas det ofta för förtätning.

Förvärv

Att bli ägare till något. Detta kan till exempel ske genom köp, gåva eller arv.

Gaturum

En gata ses ibland som ett öppet rum i staden. Rummet har olika delar och funktioner för fotgängare, cyklister och övrig trafik. Hus och byggnader längs vägen bildar väggar tillsammans med högre häckar och träd. Gaturummet är till för alla.

Gatustruktur

En stads gator bildar tillsammans en gatustruktur eller, om man så vill, ett nät av gator. Hur de hänger samman, vilka flöden och trafikslag som finns där får stor betydelse för stadslivet och är en viktig del av stadsplaneringen.

Geotekniska förutsättningar

Hur jord-, berg- och vattenförhållanden ser ut i ett område och om det finns risk för ras, skred eller nedbrytning av jordytan orsakad av vatten, vind och is. När en detaljplan beslutas är det vanligt att göra geotekniska undersökningar för att bedöma om marken är lämplig för byggnation och om det behövs skyddsåtgärder.

Granskning

Detaljplanen visar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Granskningen är den fas i planprocessen, innan beslutet fattas, där de slutliga planhandlingarna tas fram. Under granskningen kan du som berörs komma med anmärkningar.

Grön (som i grön stad)

En grön stad fokuserar på hållbarhet på alla plan: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Faktisk grönska som i parker och grönytor brukar också räknas som en viktig del i en grön stad.

Grönyta

En grönyta är ett grönområde med en större öppen yta som ofta utgörs av en gräsmatta.

Grönt stråk

En park eller ett grönområde som fungerar som en länk mellan områden eller stadsdelar. Gröna stråk gör det möjligt att röra sig i gröna områden mitt i staden.

Huvudstråk

Ett huvudstråk är de huvudsakliga stråk där vi rör oss, en viktig del av flödet och staden. Här samlas vanligen flera olika trafikslag, som cykel-, kollektiv- och biltrafik.

Hållbar stad

En stad som ser till alla aspekter av hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det handlar bland annat om att bygga och utveckla staden på ett miljömedvetet sätt, men också att bidra till ett gott liv för alla i vardagen. Till exempel när det gäller tillgänglighet och jämlikhet.

Infrastruktur

En infrastruktur är den grundläggande strukturen för kommunikationer som kollektivtrafik och biltrafik, men också för transporter av gods och varor. Rör och ledningar är exempel på teknisk infrastruktur.

Investerare

En investerare är en juridisk person som har gjort en investering, alltså en ekonomisk satsning med hopp om framtida avkastning. Pengarna binds vanligen en längre tid.

Koloniträdgård

Ett stycke mark som har delats in i mindre kolonilotter som hyrs ut till enskilda personer för odling. En förening sköter uthyrningen och kolonilotter med stugor kan fördelas på olika sätt på olika håll i landet, via intresselistor eller på öppna marknaden. En kolonilott utan stuga kallas vanligen odlingslott. Vanligtvis är kommunen markägare.

Kompletteringsbebyggelse

När ett eller flera hus byggs ut i ett redan bebyggt område kallas det för kompletteringsbebyggelse. Detta är inte markerat i översiktsplanens karta.

Kraftsamlingsområde

Ett område som prioriteras och där det satsas extra mycket på att utveckla och bygga bostäder, handel, service och kollektivtrafik.

Knutpunkt

En plats eller station där flera stora förbindelser möts. Här kan resenären ofta byta mellan olika linjer och typer av kollektivtrafik som till exempel buss och spårvagn.

Kvartersstad

En kvartersstad är en stad eller stadsdel där husen är byggda kring innergårdar. Ofta finns verksamheter i bottenvåningen ut mot gatan för att stärka stadslivet.

Laga kraft

Begreppet laga kraft syftar på det sista steget i planprocessen där en detaljplan genomförs och börjar gälla.

Livsmiljö

Både den fysiska och sociala miljön och allt från bostäder, vägar och grönområden till organisation och arbetsform i till exempel skola, vård och på arbetsplatser.

Länsstyrelsen

Det finns en länsstyrelse i vart och ett av Sveriges 21 län. De verkar för att nationella mål får genomslag i länet och tar samtidigt hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen kopplar samman människor och kommun med regering, riksdag och centrala myndigheter. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen.

Markanvisning

Genom beslut om markanvisning fördelar staden mark till olika byggintressenter. Förslag kan komma från en byggherre eller till exempel ett arkitektkontor de samarbetar med. Vid större utbyggnadsprojekt ordnar staden markanvisningstävlingar. Den byggherre som får en markanvisning har rätt att ensam förhandla om nybyggnation på marken under en viss tid. Det kan ske både före och efter att en detaljplan har beslutats.

Markförberedande åtgärder

När marken förbereds för byggnation kallas det för markförberedande åtgärder. Det kan till exempel handla om utfyllnad, schaktning och geoteknisk undersökning där risken för till exempel ras utreds.

Markreservation

För att underlätta för intressenter att i ett tidigt skede utreda förutsättningarna för ny bebyggelse i ett område kan markanvisningen delas upp i två delar, där det första steget kallas för markreservation. I samband med detaljplanarbetet återkommer fastighetsnämnden med vilka specifika krav som ska gälla för området och markanvisningen kan fullföljas.

Markreserv

Det mesta av kommunens mark är gator, parker och andra allmänna platser där det finns en detaljplan. Men en del av marken är inte detaljplanerad och kallas då för markreserv. Den ska på kort eller lång sikt användas till att bygga till exempel bostäder, butiker eller skolor.

Mark- och miljödomstolen

I Sverige finns det fem särskilda domstolar som handlägger mål som till exempel gäller miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning och plan- och byggärenden. Göteborgs närmaste mark- och miljödomstol hör till tingsrätten i Vänersborg.

Miljöanpassat byggande

Vid markanvisningar ställer kommunens fastighetskontor krav på att hållbart ekologiskt byggande ska främjas, enligt Programmet för miljöanpassat byggande. Det handlar bland annat om att bygga på ett sätt som kräver så lite miljöresurser som möjligt – både under bygget och när huset är klart.

Målpunkt

Platser som är slutmålet för olika typer av resor eller som på annat sätt lockar människor till sig.

Mötesplats

Plats där två eller flera personer träffas. Det kan vara en plats i staden som har byggts för att främja möten mellan människor.

Nod

En knutpunkt i ett större nätverk, en stad eller en region.

Nära storstad

Stad med korta avstånd som kan erbjuda storstadens alla möjligheter, utan att tappa närheten och personligheten som finns i en mindre stad. I den nära storstaden finns attraktiva stadsmiljöer med mötesplatser och promenadstråk, men också ett stort utbud av affärer, kultur och evenemang samt en blandning av arbetsplatser och bostäder som tillsammans skapar ett rikt stadsliv.

Offentligt rum

Utrymmen i staden dit allmänheten enkelt har tillträde, såsom framför allt gator, torg och parker.

Områdesbestämmelser

Kommunen kan anta områdesbestämmelser för ett område som inte har detaljplan. Till exempel för att bevara en värdefull bebyggelsemiljö. Områdesbestämmelser ger ingen byggrätt, till skillnad från detaljplaner.

Planarkitekt

Planarkitekten arbetar ofta på kommuner med att ta fram detaljplaner och översiktsplaner. En planarkitekt är vanligen utbildad till arkitekt, fysisk planerare eller ingenjör.

Planbesked

Planbesked är ett beslut som anger att en viss plats ska förberedas för byggnation. En ansökan om planbesked måste göras innan ett planbesked kan ges och en detaljplan kan tas fram. Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas.

Planprocess

Planprocessen är det som sker när kommunen tar fram planprogram och detaljplaner som styr hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse får se ut.

Planskildhet

När flera korsande vägar/järnvägar placeras ovanpå varandra i syfte att undvika väntetider och kollisioner.

Pocketpark

Även kallat fickpark. En liten park som är tillgänglig för allmänheten. Pocketparker kan skapas på exempelvis enskilda ödetomter. De kan också vara ett sätt att uppfylla krav på att skapa allmänna platser i stora byggprojekt.

Program

Ett flertal planerade och samordnade projekt som syftar till att uppnå ett övergripande mål.

Regionkärna

Huvudort eller centrum i ett större område (region).

Remiss

När ett ärende skickas för att till exempel nämnder och styrelser ska få lämna sina synpunkter.

Sammanhållen stad

En sammanhållen stad har få eller inga fysiska eller sociala barriärer och klyftor. Motsatsen till en sammanhållen stad är den segregerade staden.

Samråd

När kommunen har tagit fram ett förslag på en detaljplan får sakägare som berörs av förslaget – Länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget – möjlighet att lämna synpunkter. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen.

Social hållbarhet

En socialt hållbar stad är jämställd och jämlik. Där lever människor ett gott liv med god hälsa, utan orättvisa skillnader. Det är en stad med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Socioekonomisk

Socioekonomisk indelning är det sätt som samhällsstatistiker delar in ett lands befolkning i. Socioekonomiska grupper kan sägas vara statistikens närmaste motsvarighet till samhällsklasser och bland annat sker indelning efter inkomst, yrke och utbildning.

Stadens gemensamma vardagsrum

Utrymmet mellan byggnaderna, den allmänna platsen där stadens medborgare ska mötas och trivas.

Stadsarkitekt

En arkitekt i chefsställning som är anställd av en kommun eller stad för att leda stadsutvecklingsarbetet. Stadsarkitekten har det arkitektoniskt övergripande ansvaret för det som byggs i en stad, det vill säga hur den ser ut.

Stadsnära odling

Stadsnära odling är att skapa förutsättningar för privatpersoner i staden att odla grönsaker, frukt, bär och blommor tillsammans på allmän plats.

Stadsliv

Sätt att leva i en större stad. En levande stad har en rik blandning av verksamheter och aktiviteter, som bidrar till att människor vistas i den.

Stadsplanerare

Person som arbetar med att planera hur en stad eller plats ska bebyggas, vanligtvis en utbildad arkitekt eller civilingenjör. En stadsplanerare kan arbeta på ett arkitektkontor eller på stadsbyggnadskontoret med exempelvis översikts- och detaljplanering.

Stadsutveckling

Helhetsbegrepp för att beskriva hur en stad planeras, utvecklas och byggs.

Stomnät

Kan vara det nät med punkter som används som underlag för all mätning i samband med framställning av kartor, fastighetsbildning och utbyggnad av till exempel vägar och byggnader. Det kan också vara ett sammanhängande system för kollektivtrafik.

Stråk

Väg där människor ofta går eller färdas. Kan till exempel vara en led, stadsgata eller en promenadväg.

Tillgänglighet

Tillgänglighet beskriver hur exempelvis en verksamhet, en plats eller en lokal, fungerar för människor som använder dem. Oftast används begreppet i samband med anpassning av den fysiska miljön för att främja att personer med olika typer av funktionsvariationer ska kunna använda dem.

Tomträtt

En form av tillstånd där tomträttsinnehavaren har en tidsbestämd rätt att använda marken mot en årlig ersättning till markägaren. Markägaren eller tomträttsupplåtaren är oftast kommunen eller staten.

Tomträttsupplåtelse

Det avtal som gäller när ägaren till en tomträtt ger rätten till någon annan att använda tomträtten, men utan att äganderätten överlåts.

Trygghetsboende

Speciellt boende för äldre med tonvikt på social kontakt och trygghet.

Tätbebyggt

Bebyggelse som är relativt tätt sammanbyggd och som innefattar ett relativt stort antal byggnader.

Upplåtelseform

Beskrivning av hur en bostad eller lokal får förfogas över, exempelvis hyresrätt eller bostadsrätt.

Verksamhetslokal

Lokal för affärsverksamhet eller annan aktivitet, som bedrivs av företag eller annan organisation.

Vision

Framtidssyn. En vision kan vara ett dokument som innehåller vad kommunen har för avsikt med ett visst område eller stadsdel och vad som kan komma att byggas där i framtiden.

Återremiss

Ett ärende kan återremitteras. Det betyder att frågan ska utredas ytterligare innan kommunfullmäktige eller en nämnd fattar beslut.

Överklagan

Efter att en detaljplan har blivit antagen kan den överklagas till mark- och miljödomstolen senast tre veckor efter att det justerade protokollet från beslutande nämnd har offentliggjorts. För att ha rätt att överklaga ska man vara sakägare (ägare till fast egendom) och ha yttrat sig skriftligt under samråd eller granskning och där inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Översiktsplan

Kommuntäckande plan som anger hur kommunens mark- och vattenanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk med mera) ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt bindande.

Publicerad 29 januari 2019 (Uppdaterad 30 januari 2019)