Kanalmurarna

Med åldern och ökad belastning från trafiken är Göteborgs kanalmurar i dåligt skick och behöver renoveras. Kanalerna byggdes samtidigt som Göteborgs innerstad på 1600-talet då människor och varor transporterades med häst och vagn längs kajerna - och på vattnet med båtar.
Byggstart 2021, sedan sker upprustningen etappvis, helt klart ca 2040.

Ett nytt kapitel i en 400-årig historia

Göteborgs kanaler anlades för snart 400 år sedan och murarna har stått i sin nuvarande form sedan mitten av 1800-talet. Murarna har klarat stora förändringar i stadsmiljön, men i takt med att gatan har belastats med tyngre trafik har stabiliteten försämrats.

Kanalmurarna behöver rustas upp med en starkare konstruktion för att klara framtidens trafik till Göteborgs innerstad, säger Mikael Rintala projektledare på trafikkontoret

I störst behov av renovering är kanalmurarna längs med Fattighusån, förbi Drottningtorget och Brunnsparken, och södra sidan av Stora Hamnkanalen

Murarna är över lag gamla och slitna. En del har röta på trävirket i grundkonstruktionen och på pålar, andra har satt sig. I störst behov av renovering är kanalmurarna längs med Fattighusån, förbi Drottningtorget och Brunnsparken, och södra sidan av Stora Hamnkanalen. Även kanalmuren vid Mölndalsån i Gårda är i behov av upprustning.

Ett omfattande arbete med stor påverkan

Att renovera kanalmurarna är ett omfattande arbete som kommer få påverkan, inte minst på kollektivtrafiken på Drottningtorget och i Brunnsparken.

Det kommer att bli viktigt att göra arbetena så snabbt och effektivt som möjligt och den planeringen pågår nu. Vi ser exempelvis en ny spårväg på Engelbrektsgatan mellan Skånegatan och Södra Vägen som en förutsättning för att renoveringarna ska kunna starta, säger Mikael Rintala.

Det kommer att bli viktigt att göra arbetena så snabbt och effektivt som möjligt och den planeringen pågår nu.”

Under byggnationen är det många intressen som ska samsas om en begränsad yta. Transporter behöver komma fram, området ska fortfarande vara tillgängligt för näringsidkare, kanalen ska kunna trafikeras av turistbåtar och det ska finnas plats för kulturkalas och andra evenemang.

Flera etapper där Åvägen är först ut

Just nu pågår ett arbete som ska identifiera renoveringsbehovet mer utförligt på sträckan mellan Mölndalsån i Gårda, förbi Drottningtorget, och fram till Göta Älv med planerad byggstart 2023. Nu tittar trafikkontoret på kostnader, etappindelningar och tider.

I det arbetet ingår även att se över renoveringsbehovet på befintliga broar utmed sträckan. I dagsläget är det Tyska bron, Fontänbron, Fredsbron och Drottningtorgsbron som vi tittar närmare på, säger Mikael Rintala.

På några ställen har kanalmurarna redan renoverats: På delar av Norra och Södra Hamngatan och längs Mölndalsån vid Focushuset.

År 2021 fortsätter renoveringen av kanalmurarna längs med Mölndalsån fram till Ullevibron. Både kanalmurar och Åvägen ska rustas upp för att skydda Gårda mot framtida översvämningar.

I störst behov av renovering är kanalmurarna längs med Fattighusån, förbi Drottningtorget och Brunnsparken, och södra sidan av Stora Hamnkanalen. Även kanalmuren längs med Åvägen i Gårda är i behov av upprustning.

Göteborg – Nordens Venedig

När Göteborg byggdes på 1600-talet var visionen en kanalstad med en stark befästning runtom. Göteborg var Sveriges port mot väster och en viktig del av rikets gränsförsvar. Byggnationen av den nya staden leddes av holländare och var inspirerad av holländsk stadsplanering med Amsterdam som förebild. Göteborg kallades Nordens Venedig.

Stora Hamnkanalen var den inre hamnen och kärnan i fästningsstaden. Tillsammans med Västra- och Östra hamnkanalen möjliggjorde den handel med fjärran länder. På 1700-talet var Göteborg Sveriges viktigaste handelsstad och ståtliga byggnader restes för välbärgade borgare och stora handelsbolag utmed kanalerna. 

Kanalmurarna var till en början byggda av trä. Under mitten av 1700-talet kläddes de sedan med sten, sannolikt för att göra dem mer stabila. En stor del av kanalmurarna byggdes om och förstärktes under 1860-talet.

I början av 1900-talet fylldes Östra och Västra Hamnkanalen igen för att göra plats åt kollektiv- och biltrafik. Idag är kanalerna ersatta av Östra- och Västra hamngatan. Men Stora Hamnkanalen finns kvar liksom Fattighusån och flera av de vallgravar som grävdes runt den befästa staden.

Så här kan Brunnsparken med vy bort mot Tyska Kyrkan ha sett ut under slutet av 1600-talet. Kanalmurarna byggdes till en början av trä.

Så här kan Brunnsparken med vy bort mot Tyska Kyrkan ha sett ut under slutet av 1600-talet. Kanalmurarna byggdes till en början i trä.

Så här ser det ut idag från samma vy. Gatorna är belastade med tung trafik vilket har påverkat kanalmurarnas stabilitet. I förgrunden syns så kallade stämpar som har satts dit på tvären för att stärka muren och minimera rörelserna när spårvagnar och bussar drar förbi.

Så här ser det ut idag från samma vy. Gatorna är belastade med tung trafik vilket har påverkat kanalmurarnas stabilitet. I förgrunden syns så kallade stämpar som har satts dit på tvären för att stärka muren och minimera rörelserna när spårvagnar och bussar drar förbi.

Brunnsparken bort mot Tyska kyrkan i början av 1900-talet.  Trafiken längs med kajerna bestod fortfarande av häst och vagn.

Brunnsparken bort mot Tyska kyrkan i början av 1900-talet. Trafiken längs med kajerna bestod fortfarande av häst och vagn, och varor transporterades på kanalen.

Uppdaterad 17 januari 2020