Göteborgs stadslinbana - en del av något större

Den 25 april ska trafiknämnden fatta beslut om det fortsatta arbetet med en stadslinbana i Göteborg. Här berättar Christer Niland, avdelningschef för stora projekt på trafikkontoret, hur underlaget har arbetets fram.

Förslaget om en linbana i Göteborg kom som ett önskemål från göteborgarna i en medborgardialog kring firandet av Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

När trafikkontoret fick i uppdrag att förvalta idén 2013 visade det sig att en linbana inte bara var "en rolig idé" utan ett modernt, innovativt och hållbart sätt att resa. När Göteborg växer måste staden kunna välkomna fler invånare, besökare och verksamheter på ett hållbart sätt med ett lättillgängligt regioncentrum och attraktiva stadsmiljöer.

En stadslinbana i Göteborg skulle kunna komplettera befintliga sätt att resa och knyta ihop strategiska områden samtidigt som den tar liten plats i stadsrummet i en redan tätbebyggd stadsmiljö. I Göteborgs Stads strategiska planeringsdokument finns det kopplingar mellan Älvstaden och Wieselgrensplatsen som båda pekas ut som framtida utvecklingsområden.

En stadslinbana i Göteborg skulle kunna komplettera befintliga sätt att resa och knyta ihop strategiska områden samtidigt som den tar liten plats i stadsrummet i en redan tätbebyggd stadsmiljö.

Förslaget om en linbana är också i linje med den målbild för framtidens kollektivtrafik (Målbild koll 2035) som Göteborgs Stad tagit fram i samarbete med Partille- och Mölndals kommuner samt Västra Götalandsregionen.

Målbilden slår fast att 2035 beräknas storstadsområdet Göteborg, Mölndal och Partille ha fler än 800 000 invånare och närmare 400 000 arbetsplatser, vilket innebär att kollektivtrafiken måste utvecklas och byggas ut. Linbanor ses som ett nytt komplement till befintlig kollektivtrafik då de är lämpliga för att överbrygga älvar, trafikleder och barriärer och kan binda samman strategiska områden i staden.

Den stadslinbana som nu planeras mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen förväntas avlasta centrala bytespunkter som Brunnsparken och skapa en ny tvärlänk i kollektivtrafiken där Järntorget, Lindholmen, Västra Ramberget och Wieselgrensplatsen binds samman på ett nytt sätt.

Så här har vi arbetet fram till nu

I den åtgärdsvalsstudie som trafikkontoret arbetade fram och som beslutades i trafiknämnden sommaren 2016, har ett flertal utredningar genomförts, däribland en förstudie och en lokaliseringsstudie med flera linjedragningar. Åtgärdsvalsstudien syftade till att sammanställa och tydliggöra slutsatser av dittills gjorda utredningar om linbanor i Göteborg och knöt ihop frågor som varför, vilken typ av åtgärd och var.

Under arbetet har dessutom dialog förts med allmänhet, näringsliv, kommun och region i berörda områden. Ett resultat av åtgärdsvalsstudien var 12 planeringsinriktningar som trafiknämnden beslutade om under sommaren 2016. De har varit utgångspunkten för det pågående arbetet med genomförandestudien, som förenklat uttrycker krav på planeringen för hur, när, av vem samt till vilken tid och kostnad en stadslinbana ska förverkligas.

I arbetet med genomförandestudien som startade 2016 och som fortfarande pågår, utreder trafikkontoret och Västtrafik förutsättningarna för att planera, bygga och driftsätta en linbana mellan Järntorget, Lindholmen, Västra Ramberget och Wieselgrensplatsen.

Fokus i arbetet har fram till idag bland annat legat på att:

  • placera ner torn och stationer i stadsmiljön mer exakt
  • ta fram detaljplaner
  • identifiera och formulera kraven på anläggningen utifrån stadens och regionens styrande dokument, policys och inriktningsbeslut och styrande lagstiftning

Under 2017 genomfördes dessutom en designtävling då en linbana kan komma att utgöra en symbol för Göteborg, ett landmärke. Vinnarna av designtävlingen UNStudio och Kjellgren Kaminsky Architecture har under 2018 deltagit i utformningsarbetet av torn och stationer tillsammans med trafikkontoret och Västtrafik.

Att bygga linbana i stadsmiljö är en komplex uppgift och inget som tidigare gjorts i Sverige. För att ta kraven och designen som hittills arbetats fram i genomförandestudien vidare, samt för att kunna ta fram ett så korrekt underlag till ett investeringsbeslut som möjligt, har projektet tagit in expertis tidigt i planeringsskedet i form av en entreprenör, NCC och en linbaneleverantör, Leitner ropeways. Dessa parter kommer normalt sett in i nästa steg i ett projekt, efter ett investeringsbeslut, men har behövts i detta tidigare skede för att säkra upp kompetensen och beslutsunderlagen.

Det här har vi kommit fram till så här långt

Med projektets fördjupade kunskap om anläggningens utformning och dess komplexitet att bygga i stadsmiljö, har projektet tagit åtgärdsvalsstudiens vision av en linbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen till ett genomarbetat koncept av en möjlig linbaneanläggning. Konceptet har flera steg framför sig innan slutgiltiga projekterings- och kalkylhandlingar kan leda till ett genomarbetat underlag för ett investeringsbeslut.

Baserat på ett omfattande beräkningsarbete som gjorts i vinter på de preliminära handlingar- och skisser som arbetats fram, har det blivit möjligt att göra nya bedömningar av kostnader och trafikstart.

Baserat på ett omfattande beräkningsarbete som gjorts i vinter på de preliminära handlingar- och skisser som arbetats fram, har det blivit möjligt att göra nya bedömningar av kostnader och trafikstart. Projektets bedömning är att varken beräknad kostnad eller förväntad tidsplan är hållbar och informerade trafiknämnd och Västtrafiks styrelse om detta i mars.

Till underlaget föreslogs två möjliga vägar:

  • att avsluta projektet
  • att i oktober återkomma med två till tre alternativa utformningar för en linbana med minst en halverad kostnad utifrån det som presenterades i mars

Oavsett vägval får trafikkontoret och Västtrafik också i uppdrag att utreda minst två alternativa kollektivtrafiklösningar i stråket mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen till oktober 2019.

I dagsläget ser projektet en potential i betydande kostnadsminskningar från nuvarande bedömningar inom de framarbetade torn och stationsutformningarna. Hur stor kostnadsminskningen kan bli är ännu för tidigt att säga något om. Även ett antal definierade krav behöver utmanas och värderas för att få fram en slutlig anläggningsutformning och slutliga kostnads- och tidsbedömningar.

Projektet har fram tills lägesrapporteringen i mars 2019, inte arbetat med möjliga kostnadsminskningar utan med att ta fram underlag utifrån parternas styrande dokument, policys och inriktningsbeslut.

Med den fördjupade lägesrapporten som grund får de politiska ledningarna i trafiknämnden och Västtrafiks styrelse nu möjlighet att fatta beslut om projektets fortsatta arbete i genomförandestudien. Beslut väntas fattas 25 april.


Christer Niland, avdelningschef stora projekt trafikkontoret Göteborgs Stad

Publicerad 12 april 2019 (Uppdaterad 23 april 2019)