Nedtagna träd blir livsmiljöer för djur, växter och svampar, så kallade biodepåer. Foto: Park- och naturförvaltningen

Nedtagna träd blir livsmiljöer för djur, växter och svampar, så kallade biodepåer. Foto: Park- och naturförvaltningen

Så tar staden vara på nedtagna träd

Inför bygget av Västlänken tar Trafikverket ner omkring 500 träd. Av dessa tas ett 30-tal träd ner i Haga under februari 2019. Göteborgs Stad tar hand om och använder de nedtagna träden för olika ändamål, till exempel för att göra bänkar i staden eller skapa miljöer gynnsamma för växter, djur och svampar.

Trafikverkets och Göteborgs Stads gemensamma utgångspunkt är att så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt bevara de träd som finns längs Västlänkens sträckning på plats. Om det inte är möjligt ska träd flyttas permanent eller tillfälligt. I sista hand ska träd tas ner. 

Det finns olika anledningar till att ett träd inte kan flyttas. Det kan vara i för dåligt skick för att klara en flytt eller stå så till att det inte går att flytta, till exempel om jorddjupet är för litet på grund av berg under eller ledningar som inte går att flytta. Vissa trädslag flyttas inte alls, till exempel alm på grund av risk för almsjuka. 

Planering för varje enskilt träd 

Inför bygget av Västlänkens station Haga tar Trafikverket ner ett 30-tal träd i Nya allén och Kungsparken under februari 2019. Totalt kommer omkring 500 träd att tas ner längs Västlänkens sträckning. Tillsammans med Göteborgs Stad har Trafikverket planerat för hanteringen av varje enskilt träd, utifrån stadens ”Råd och riktlinjer för hantering av grova träd och almved i Göteborgs kommun”

Några av de almar som tas ner transporteras till snickeriet vid park- och naturförvaltningens arbetsmarknadsavdelning i Björkedalen för tillverkning av möbler till stadens utemiljöer. Resterande almar körs till biodepån för alm i Sandspåret i Hjällbo. Övriga träd kommer att placeras i biodepåerna i Göddered/Rödbo på norra Hisingen. Mindre grenar och ris körs till någon av stadens förbränningsanläggningar där de till exempel blir till fjärrvärme. 

En biodepå är en upplagsplats för grova träd som avverkats. Grov död ved finns inte i samma utsträckning som tidigare i vårt moderna landskap. Därför får mossor, lavar, svampar och djur som lever i död ved allt svårare att klara sig. Med hjälp av biodepåer skapar staden platser för dessa organismer att leva. 

Kompensation för nedtagna träd 

Trafikverket kommer att kompensera Göteborgs Stad för de träd som tas ner i samband med bygget av Västlänken. Det handlar framförallt om att plantera nya träd men också om att stärka bland annat rekreativa värden och tillgänglighet. Dessutom kommer de träd som flyttas till plantskola att återplanteras i staden. 

Trafikverket har, i samverkan med Göteborgs Stad, inventerat de cirka 1 500 träd i gatu- och parkmiljö som berörs av bygget av Västlänken. Av dessa tas omkring 500 ner, 300 flyttas och 700 bevaras på plats.

Läs mer i Vårt Göteborg om hur staden tar om hand fallna och nedtagna träd
Läs tidigare artikel om flytt av träd i Haga inför bygget av Västlänken

Publicerad 29 november 2018 (Uppdaterad 29 oktober 2019)