Så här kan området runt Göteborgs Centralstation se ut i framtiden.

Så ser Göteborg ut om 20 år

Göteborg växer nu mer än på länge – i centrum, längs älven men också ute i stadsdelarna. Så här tror stadsarkitekten att det är att leva i din storstad år 2035.

– Det har nog hänt en hel del, men man kommer fortfarande att känna igen sig. Städer förändras ju gradvis. Mycket kommer att ha skett i centrala stan, på och omkring älvstränderna, vilket gör förändringarna väldigt synliga och påtagliga för göteborgarna. Karlastaden med sin spektakulära skyskrapa på Lindholmen är bara ett exempel, säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

Han tror att den största skillnaden om 20 år jämfört med i dag inte handlar om allt nytt som ska byggas. Istället kommer största skillnaden att vara hur vi tar oss fram när vi ska någonstans.

– Vi kommer att ha andra sätt att röra oss på. Staden kommer att hänga samman bättre över älven, med den nya Hisingsbron och ett par, tre linbanor. Bilanvändningen kommer att minska dramatiskt. Personbilar är längst ner på prioriteringslistan, efter fotgängare, cyklister, kollektivtrafik och godstransporter, säger Björn Siesjö.

”Vi kommer att ha andra sätt att röra oss på. Staden kommer att hänga samman bättre över älven.”

Nu är bostadsbristen stor i Göteborg, som i många andra svenska städer. Den som vill flytta hemifrån men inte har pengar att köpa en lägenhet för, inte har fått en studentbostad eller står långt bak i bostadskön – hen kan få vänta länge.

”Förhoppningsvis har vi byggt ikapp bostadsbristen, så att de som är nyfödda i dag har någonstans att ta vägen när det är dags flytta hemifrån.” Björn Siesjö, stadsarkitekt

Hur mycket bättre är situationen 2035?

– Förhoppningsvis har vi byggt ikapp bostadsbristen då, så att de som är nyfödda i dag har någonstans att ta vägen när det är dags flytta hemifrån. Kan vi bygga hus med billiga och små bostäder så är det bra, men kraven på tillgänglighet - att även människor med olika funktionshinder ska kunna bo där - gör det svårt för oss att bygga lägenheter som är mindre än 25 kvadratmeter, säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

Göteborg är en delad stad. Klyftorna mellan de som har mer och de som har mindre har ökat. Hur kan stadsplaneringen bidra till att göteborgarna bor, arbetar och träffas mer blandat?

– Vi kan förstås inte bara bygga bort segregationen, med nya hus och andra byggnader. Vi måste också verka på flera olika områden. Genom att förtäta och skapa liv i stadsdelscentra och längs stråk där människor rör sig kan vi främja möten och inkludering, säger Björn Siesjö.

Hur gör de i andra städer som ska bebygga och förnya till exempel gamla industri- och hamnområden, som det ju handlar om här i Göteborg?
Stadsarkitekten räknar upp flera som liknar Göteborg när det gäller storlek, läge och utmaningar.

– Vancouver i Kanada, Lyon och Marseille i Frankrike, Wien i Österrike och så Oslo och Helsingfors här hemma i Norden. I Vancouver har man till exempel förtätat bebyggelsen kraftigt i innerstaden och gjort om gamla industriområden till bostadsområden – precis som vi håller på att göra här, säger Björn Siesjö.

Förtätning kan betyda att man bygger mer på höjden, det vill säga lägger till fler våningar på dagens hus, eller bygger på dåligt utnyttjade ytor.

Ett begrepp som återkommer när det pratas stadsutveckling är förtätning – att låta staden växa men utan att utvidga sina gränser. En stad som är tätare bebyggd är billigare att värma upp och därför bättre för miljön. Förtätning kan betyda att man bygger mer på höjden, det vill säga lägger till fler våningar på dagens hus, eller bygger på dåligt utnyttjade ytor. I Göteborg innebär förtätningen främst att ”döda” områden i centrum utnyttjas till bostäder, kontor och mötesplatser.

Men är det inte risk för att man bygger bort stadens grönområden och parker när man förtätar?

– Nej, inte alls. Områden där man kan leka, mötas och koppla av är viktiga i en stad och något vi alltid kommer att prioritera. Parker skapar inte fler bostäder, men de skapar stad, säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

– Vi jobbar framförallt med förtätning av människor, att öka antalet boende per kvadratmeter. Göteborg är en väldigt gles stad, med många illa använda ytor. Titta bara på Gullbergsvass, som domineras av parkeringsplatser och tomma områden, säger Björn Siesjö.

Under andra halvan av 1900-talet ökade biltrafiken i staden, vilket återspeglades i stadsplaneringen. Göteborg blev en utspridd stad, byggd för transport med bil – ett grundläggande fel, enligt stadsarkitekten.

– Man betonade trafiksäkerhet, men missade betydelsen av mötesplatser för människor och stråk för fotgängare och cyklister. Det är bland annat det vi försöker rätta till nu, säger Björn Siesjö

Utan en kollektivtrafik med stor kapacitet kan vi inte utveckla staden i den riktning vi vill.

Javisst, det pågår en massa stadsutveckling i Göteborg just nu. Det byggs och planeras, förändras och förbättras. Men av alla parallella projekt så utmärker sig ett som det enskilt viktigaste för stadens framtid, anser stadsarkitekten.

Västlänken. Utan en kollektivtrafik med stor kapacitet kan vi inte utveckla staden i den riktning vi vill. Planen är ju att tågtunneln Västlänken ska vara redo för trafik 2026, så 2035 kommer den alltså att ha varit igång i nästan tio år. Och den kommer då att i allra högsta grad ha bidragit till att minska biltrafiken, säger Björn Siesjö.

Vilket betyg ger du den här webbplatsen?

Hjälp oss att göra den här webbplatsen ännu bättre. Svara på vår minienket. Det tar bara några sekunder. Tack för dina synpunkter!

Till enkäten
Publicerad 7 februari 2018 (Uppdaterad 25 maj 2018)