Landamäreskolan – ett lyckat gemensamt bygge

När den nya Landamäreskolan i Biskopsgården planerades fick elever och lärare vara med redan på arkitektstadiet. Resultatet blev en unik byggnad som ska inspirera till ett nytt sätt att lära och fler möjligheter för eleverna att utvecklas.

Barnen i klass 3C tycker att det är roligt att gå i en skola som är formad som ett S. Och samtliga tycker att den nya fotbollsplanen med konstgräs är den bästa delen.

Den nya skolan, som öppnade i augusti 2016, är speciell på många sätt. Från utsidan liknar den ett stort S, eftersom formerna anpassats efter den omgivande naturen. Här finns inga fyrkantiga rum och inga långa korridorer. Inredningen är ljus och nästan helt i trä.

Men det är inte bara formen på Landamäreskolan som är unik, även planeringen bakom bygget har präglats av nya arbetssätt. För att säkerställa att skolbyggnaden anpassades efter sitt syfte tilläts elever och lärare att vara med under byggprocessen från idéarbetet till den slutgiltiga planritningen. Monica Örnmark Fernold är en av de lärare som varit med under hela processen:

– För oss lärare började det med att vi satt en hel studiedag och tog fram idéer. Sedan har jag som facklig representant suttit med i möten med arkitekt, byggare och Lokalförvaltningen. När planritningen sedan blev färdig fick vi gå igenom den och lämna förslag en gång till, säger Monica Örnmark Fernold.

För att säkerställa att skolbyggnaden anpassades efter sitt syfte tilläts elever och lärare att vara med under byggprocessen från idéarbetet till den slutgiltiga planritningen.

Spåren av de önskemål som elever och lärare tog upp går att se i resultatet enligt kollegan Shahla Haji Pour:

– Det viktigaste för oss var en öppen planlösning och det har vi fått. Nu finns det en naturlig rörelse mellan klasserna eftersom vi inte har några korridorer som delar oss. Det har blivit en tydligare gemenskap med alla elever och lärare, säger Shahla Haji Pour.

Modellen med nära samverkan mellan de framtida användarna, Lokalförvaltningen, arkitekter och byggare stämmer väl med hur Göteborgs stad vill arbeta i framtiden, enligt Charlotta Hansson Allefelt, som är avdelningschef på Lokalförvaltningen.

– Det är viktigt att tidigt få in olika kompetenser och erfarenheter. Om vi vet hur en lokal ska användas kan vi också se till att rätt försörjning, konstruktion och så vidare finns där från början. Det betyder att det blir lättare att hålla tiden i byggprojektet, det blir färre fel och vi får bättre koll på ekonomin, säger Charlotta Hansson Allefelt.

Louise M Eriksson, Monica Örnmark Fernold och Shahla Haji Pour tycker att den kollegiala gemenskapen ökat efter ombyggnationen.

Louise M Eriksson, rektor på Landamäreskolan, tycker att den nya skolan är ett enormt lyft för stadsdelen, och att den bidrar till en mer jämlik livsmiljö. 

– Biskopsgården är ett tufft socialt område med utanförskap, segregation och unga som riskerar att hamna i kriminalitet. Därför måste vi spetsa skolan så att den hjälper eleverna med att stärka sitt självförtroende och att ha en framtidstro. Nu finns det en känsla av att man satsar på de här barnen, vilket är efterlängtat, säger Louise M Eriksson.

Nu finns det en känsla av att man satsar på de här barnen, vilket är efterlängtat.

En av eleverna som går i den nya skolan är Abdalla Salah. Det var han som fick inviga skolan inför klasskompisar, lärare och föräldrar när han klippte bandet i gympasalen.

– Det var roligt, men också lite pirrigt, säger han.

Och han är nöjd med lokalerna.

– Skolan får toppoäng. Det är kul att gå i en skola som är speciell och de nya klassrummen gör det enklare att kunna prata med sina kompisar eftersom vi sitter så nära varandra, säger Abdalla Salah.

Text: Mikaela Söderberg
Foto: Emma Franzén

Abdalla Salah är en 400 elever som går i den nya Landamäreskolan. Skolan har klasser i årskurserna F–3, och har slagits samman med Svartedalenskolan som huserar årskurs 4–9. Tillsammans bildar de skolområdet Svalan.

Projekt med hållbarhet i fokus

Stan ska växa med nära en tredjedel till 2035. En sådan utveckling kräver att vi tänker hållbart. För vi vill bygga en stad som vi kan lämna över till våra barn med stolthet.