Så kan Göteborg bli en stad för alla

I en mer jämlik stad mår alla bättre. Men vad är ett jämlikt samhälle? Och hur bygger man ett sådant? Här försöker stadsbyggnadsdirektören Agneta Hammer ge några svar.

I en jämlik stad känner alla invånarna sig hemma och kan ha ett gott liv.

– Alla ska hitta det mesta de behöver nära där de bor. Selma Lagerlöfs torg i Backa, som nu byggs om och ut, kommer att bli ett sådant centrum, med bostäder, butiker, service, bra kollektivtrafik och platser för människor att mötas. Vår utbyggnadsstrategi handlar om att komplettera i stadsdelarna och bygga samman staden. Gamlestadens utveckling, till exempel, kommer att både fysiskt och mentalt knyta samman de nordöstra stadsdelarna med övriga staden, säger stadsbyggnadsdirektören Agneta Hammer.

 Skillnaderna i hälsa och livsvillkor ökar när man tittar på olika stadsdelar och områden i Göteborg – staden glider isär. Om detta går att läsa till exempel i rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014. För att vända denna negativa trend pågår ett brett arbete utifrån budgetmålet, Göteborg ska vara en jämlik stad. Liknande arbeten pågår i Malmö och i Stockholm.

– På lång sikt handlar det om att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor bland annat genom att minska boendesegregationen. Det handlar också om att utveckla hela staden men med prioritering av de stadsdelar och områden där behoven är som störst. Och att göra det i dialog tillsammans med de som lever i eller använder staden för att få med olika perspektiv och behov in i planeringen. Då kan vi få en sammanhållen och attraktiv stad för alla, säger Agneta Hammer.

– Det är svårt att mäta jämlikhet, därför arbetar vi med att hitta mätetal och olika sätt att följa upp vårt arbete. Jämlikt Göteborg är inte något projekt med ett slutdatum, utan ett långsiktigt arbete som vi behöver vara uthålliga i.

Jämlikt Göteborg är inte något projekt med ett slutdatum, utan ett långsiktigt arbete som vi behöver vara uthålliga i.

”På lång sikt handlar det om att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor bland annat genom att minska boendesegregationen. Det handlar också om att utveckla hela staden men med prioritering av de stadsdelar och områden där behoven är som störst.”

Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör

– Vi kan inte göra Göteborg mer jämlikt genom att enbart bygga fler bostäder. Ja, fler skulle få tak över huvudet, och det är självklart oerhört viktigt, men skillnaderna skulle inte minska. För att utjämna skillnader i livsvillkor behöver vi komplettera med  det som saknas i ett område, inte bara bostadstyper utan även en kommersiell och social service, arbetsplatser, kultur, idrott och annat – ja allt det som en stad innehåller. Och vi behöver skapa jämlik tillgång till fina och välskötta miljöer och samhällsfunktioner som bibliotek och skola till exempel. Det kan också innebära att vi i ett område med mest villor prioriterar flerfamiljshus eller annat boende, när det ska byggas där, säger Agneta Hammer.

– Men det handlar också om att människor ska ha råd att bo även i det som byggs nytt, tillägger stadsbyggnadsdirektören.

Ett område där det ska finnas bostäder i alla prisklasser är Frihamnen i Älvstaden. Enligt planerna ska området när det är klart bestå av 15 000 nya bostäder, service, kommersiella lokaler och kontor. Frihamnen särskiljer sig genom att vara en testarena för både ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hälften av hyresrätterna att få hyror som sätts i fyra olika förutbestämda nivåer, för att göra det möjligt för människor med olika ekonomiska förutsättningar och familjesituationer att bo där. 0

– Frihamnen kommer att ha unika kvaliteter genom sitt centrala läge vid vattnet och målsättningen är att göra bostäderna, men också de offentliga rummen, tillgängliga för många, säger Agneta Hammer.

God stadsutveckling är bra för hälsan

Den miljö vi lever i påverkar vår hälsa, våra liv och våra livsvillkor. En god samhällsplanering kan verka hälsofrämjande, medan en dålig kan påverka människors hälsa och samhällets sociala sammanhållning negativt. Det handlar både om att planera staden i ögonhöjd så att den inbjuder till fysisk aktivitet, att möjliggöra för samspel mellan människor och för ett fungerande vardagsliv där nödvändiga saker finns i närheten.

Privatägda vårdcentralen Nötkärnan vid Rymdtorget i Bergsjön har gjort något jättebra! Det handlar om hur väl de bemöter sina patienter, som ofta kommer från olika platser i världen.

– Där har privatägda vårdcentralen Nötkärnan vid Rymdtorget i Bergsjön gjort något jättebra! För det första är själva den nya byggnaden snygg, vilket jag som arkitekt kan uppskatta. Men framförallt handlar det om hur väl de bemöter sina patienter, som ofta kommer från olika platser i världen. Detta i en stadsdel som under många år helt saknade vårdcentral, säger stadsbyggnadsdirektören Agneta Hammer.

Exemplet i Bergsjön pekar på det som är allra viktigast: arbetet mot ett mer Jämlikt Göteborg bygger på samverkan och att alla inblandade är delaktiga men framförallt på dialog och medskapande med göteborgarna.