Lillhagsparken

Bo mitt bland olika parker ägnade för avkoppling, aktivitet och lek, promenader och naturupplevelser. Så kan visionen för Lillhagsparken sammanfattas. Det som förr mest var förknippat med mentalsjukhuset som låg där, är på väg att förvandlas till en grön attraktiv plats att bo i.

Vad händer just nu?

Under 2017 byggs 112 hyreslägenheter med beräknad inflyttning under januari 2018. Ytterligare ett nytt bostadsområde planeras med beräknad byggstart andra halvåret 2017. Därefter planeras för ytterligare bostäder, höghus och småhus.

Bo nära naturen i Lillhagsparken

Lillhagsparken ska enligt visionen för området erbjuda ett levande bostads- och verksamhetsområde i parkmiljö. Tanken är att den kulturhistoriska parkmiljön ska tas tillvara och utvecklas. Samtidigt ska det finnas plats för fler människor. En större förskola har bygstart under 2017.  

Naturområdena runt Lillhagsparken är av varierande karaktär och en stor tillgång vad gäller naturupplevelser. De ska därför bevaras och förstärkas. Nya parkområden ska tas fram och det planeras även för en ny lekplats. Kollektivtrafiken ska bli tätare liksom möjligheterna att gå eller cykla i naturområdet. 

Nya parkområden ska tas fram och det planeras även för en ny lekplats. Kollektivtrafiken ska bli tätare liksom möjligheterna att gå eller cykla i naturområdet. 

Naturområdena runt Lillhagsparken är av varierande karaktär och en stor tillgång vad gäller naturupplevelser. De ska därför bevaras och förstärkas.

I den första etappen, som startade sommaren 2016, kommer byggbolaget Tornet att bygga om en tegelbyggnad från 1930-talet för att ge plats åt 112 moderna hyreslägenheter. Alla lägenheterna kommer att ha balkong eller uteplats. Beräknad inflyttning är januari 2018 och lägenheterna fördelas genom Boplats Göteborg. 

De gamla tjänstebostäderna intill Lillhagsvägen kommer att rivas för att ge plats åt ett nytt bostadsområde med bostadsrätter. Byggstarten beräknas till andra halvåret 2017. 

I nordöstra delen av området, kommer det att byggas en ny förskola intill det som idag är Dalagärde vandrarhem. I anslutning till förskolan byggs en lekplats och ett nytt parkområde. Detta planeras starta under 2017. 

Bostadsbyggandet fortsätter 2018 och framåt. Det innebär bland annat att byggnaden som idag har ett hospice kommer att rivas för att ge plats åt bostäder, höghus och småhus. Hospice flyttas till annat område i Göteborg.  

I det kommande bostadsbyggandet blir det höghus längs skogsranden och mindre hus framför. Det kommer senare även byggas markbostäder i form av radhus. 

50%

Fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter samt småhus som planeras att byggas i Lillhagsparken.

70

Antal hektar mark som sjukhuset förfogade över för att i terapeutiskt syfte bedriva odling och trädgårdsskötsel.

34 % 32 %

I Skogome där Lillhagsparken ligger, är 34 % av hushållen enpersonshushåll och 32 procent är barnhushåll med barn under 18 år. Den totala befolkningen i Skogome är 2 584.

Lillhagsparken 1931.

Från Stormansgård till odlingsterapi

Lillhagsparkens historia började för flera hundra år sedan. Hauga Kelda, källan vid högarna, omnämndes första gången i en biskops bok år 1388. Där uppstod så småningom en stormansgård som fick namnet Hökälla.

Idag finns två byggnader bevarade från den epoken. Dels är det magasinsbyggnaden med sin vällingklocka, dels brygghuset/bagarstugan. Båda husen är från sent 1700-tal. På området hittas även ståtliga ekar som passerat 400 år. Här finns också lärk, bok och ask.

År 1920 tvångsinlöste Göteborgs Stad egendomen. Syftet var att bygga ett sjukhus för stadsbor med psykisk ohälsa. I terapin ingick odling och trädgårdsskötsel. År 1956 fanns 1 300 vårdplatser. Mentalsjukhuset lades ner år 2006. Idag finns främst kontorsverksamhet inom området

Penelope Nikolopoulos, markingenjör och projektledare, Park och Naturförvaltningen

”Lillhagsparken har en lång historia och en unik karaktär”

Hej, Penelope Nikolopoulos, markingenjör och projektledare. Du har arbetat med projektet sedan 2014 – hur upplever du arbetet så här långt?
– Projektet är inspirerande för att det innebär täta samarbeten både internt och mellan förvaltningar och exploatörer.

Hur tror du tror det kommer att vara att leva och bo i parken när allt är klart?
– Jag tror att de som kommer att bo och arbeta i Lillhagsparken tydligt kommer att känna att de vistas i en lugn och en grön stadsdel, som visserligen påminner om innerstad med sina höga byggnader men med mycket mer utrymme kring sig i utemiljön.

Stora, luftiga ytor finns som kan användas till lek och utevistelse.

Är det något som gör projektet Lillhagsparken speciellt beträffande miljön?
– Det finns ganska mycket – området har en lång historia och en unik karaktär. Parkmiljön är formell och strikt i sin utformning men med en karaktär som upplevs lugnande för kropp och själ. Stora, luftiga ytor finns som kan användas till lek och utevistelse. Dessutom omgärdas Lillhagsparken av skiftande naturområden, öppna fält med våtmark, bäckravin, tät skog och berg som utgör stora tillgångar vad gäller rekreation och biologisk mångfald.

Finns det företeelser som är unika och väl värda att bevara?
– Det har funnits en genomgående tanke från början vad gäller utformning av både arkitektur och landskap och den har hållit hög klass. Det gäller att bygga det nya i samma anda. Vad det gäller träden så är en del av träden sällsynta i Göteborg vad gäller ålder, storlek och art.

Tack vare inventeringen har staden kunnat ta noggranna beslut vad gäller hänsyn till trädkronor och rötters utbredning.

Hur bevaras miljön utifrån kravet på en effektiv bostadsproduktion?
– Redan från början har det pågått en omfattande inventering av bland annat naturvärden i detaljplaneprocessen som har gett bra kunskap om vad som finns i parken. Tack vare inventeringen har staden kunnat ta noggranna beslut vad gäller hänsyn till trädkronor och rötters utbredning, om det ska skapas en frizon mellan bebyggelse och naturmark eller behålla befintliga kopplingar mellan exempelvis parkområden och var det inte går att spara träden och naturvärden. Framför oss ligger nu att hitta en strategi som alla parter känner sig trygga med när byggnationen sätter igång och vi ställs inför nya, oväntade utmaningar.