Så här kan Västlänkens station vid Centralen komma att se ut. Bron till höger är nya Hisingsbron.

Västlänken

Göteborg ska utvecklas till en grön och nära storstad i en växande och hållbar region. Västlänken är en av förutsättningarna för att detta ska bli möjligt. Västlänken kommer att öka kapaciteten för tåg i Göteborg, göra det smidigare att åka kollektivt och bidra till stadsutvecklingen i stort. Den 30 maj 2018 togs första spadtaget i Västlänken.
Status: Byggande pågår. Beräknas klart: 2026.

Beslutet om den nu aktuella sträckningen för Västlänken togs 2007 efter en omfattande planeringsprocess med idé-och förstudie samt järnvägsutredning. Det handlade om att att få fram lösningar med syftet att öka järnvägens kapacitet men också att uppfylla andra mål som goda bytesmöjligheter, ökning av antalet tågresenärer, betydande regionförstoringseffekter samt goda möjligheter till stadsutveckling. Järnvägsutredningen visade att det valda alternativet, en sträckning via Haga–Korsvägen, var det förslag som sammantaget bäst uppfyller målen för Västlänken.

Det är Trafikverket som har uppdraget att bygga Västlänken och nästan samtliga kostnader tas inom dera sprojekt. Västlänken finansieras via Västsvenska paketet där Göteborgs Stad är en av parterna.

Därutöver har Göteborgs stads en del övergripande kostnader, främst för den personal som arbetar i programmet Västlänken i staden. Programmets huvuduppgift är att samordna arbetet i staden och att vara stadens part i samverkan med Trafikverket och Västtrafik. De personer som är kopplade till projektet Västlänken i staden är anställda i fackförvaltningarna.

Under 2018 omfattar arbetet med programmet Västlänken i Staden cirka 11 heltidstjänster. Då en heltidstjänst schablonberäknas med 1 miljon kronor väntas således de totala personalkostnaderna i programmet uppgå till cirka 11 miljoner kronor.

Göteborgs Stad och Trafikverket har kommit överens om att ersättnng ska utgå från projekt Västlänkens budget för att täcka de personalkostander staden har för arbetet direkt kopplat till den gemensamma samverkansorganisationen.

Sedan utför en del av stadens förvaltningar arbete i samband med förberedande arbeten för Västlänken, ex vid ledningsomläggningar. Men detta arbete ersätts av projekt Västlänken, inte staden.

De två nya stationerna vid Haga och Korsvägen kommer ge fler direktresor och möjliggöra byten vid fler ställen än Brunnsparken och Drottningtorget, som idag är två hårt belastade knutpunkter.

Västlänken gör att vi kan få genomgående tågtrafik under Göteborg. Det blir exempelvis möjligt att åka direkttåg mellan Partille och Haga, eller mellan den planerade stationen i Brunnsbo och Korsvägen. Resor som i flera fall kommer att gå snabbare än vad det tar när man åker spårvagn eller buss motsvarande sträckor idag.

Stationerna vid Korsvägen och Haga beräknas bli bland de tio största stationerna i Sverige, sett till passagerarantal. Här kommer hälften av Västtrafiks tågresenärer ha sin start eller slutpunkt. Redan när Västlänken står klar år 2026 beräknas runt 60 000 av- och påstigande per dygn, fördelade på de tre nya stationerna enligt: Centralen: 25 000, Haga: 15 000 och station Korsvägen: 20 000.

För att Västlänken ska nå sin fulla potential utvecklas den anslutande och lokala kollektivtrafiken kring de tre nya stationerna.

Ett av regeringens villkor är att Trafikverket utformar och lokaliserar Västlänken så att kulturmiljön påverkas så lite som möjligt. Västlänken kommer att passera byggnader av högt kulturhistoriskt värde och berörda byggnader besiktigas. En handlingsplan finns framtagen och redovisas i Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning. Vi från staden har betonat vikten av antikvarisk kompetens i projektet och en hög ambitionsnivå för uppfyllandet av villkoret.

Trafikverket har i samverkan med park- och naturförvaltningen Göteborgs Stad inventerat de cirka 1 500 träd som berörs av bygget av Västlänken för att få en bild av varje träds hälsa, ålder, art samt mark- och rotförutsättningar. Tillsammans har man tagit fram ett åtgärdsprogram för bevarande av träd i parker och alléer under byggandet av Västlänken. Målsättningen är att bevara så många träd som möjligt och att planera för varje enskilt träd. Förstahandsalternativet är att bevara träden på plats. Går inte detta flyttas trädet – tillfälligt eller permanent – till annan växtplats. I sista hand avverkas trädet och ersätts med så likvärdigt träd som möjligt.

Trafikverket ska, efter samråd med länsstyrelsen och Göteborgs Stad, upprätta en plan för transporter och omhändertagande av de berg- och jordmassor som uppkommer samt det byggnadsmaterial som används i projektet. För bergmassorna och de jord- och lermassor som är förorenade finns redan en hanteringsplan framtagen. När det gäller den oförorenade leran arbetar staden ihop med Trafikverket för att hitta lösningar som gör att leran kan användas där den gör störst nytta, exempelvis i andra stadsutvecklingsprojekt i Göteborg. I detta ligger också att hitta alternativ som medför minsta möjliga miljöpåverkan från transporterna av massor. Ett alternativ som fortfarane utreds är att använda en del av lermassorna till utfyllnad i Frihamnen inför stadsutvecklingen i det området.

Redan i dag bor drygt 17 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från den planerade stationen. Därtill studerar och jobbar runt 36 000 människor i området. Det antalet kommer att öka. Stationen och andra investeringar i kollektivtrafiken i området kommer att stärka Haga som nod för kollektivtrafiken från och till sydvästra Göteborg. Från station Haga blir det dessutom gångavstånd till den nya linbanan från Järntorget till Hisingen. Det planeras också för ett helt nytt cykelparkeringsgarage i anslutning till stationen. Universitet dominerar redan området och Västlänken blir en motor för ytterligare utveckling. En av stationsuppgångarna kommer att inhysas i Handelshögskolans nya byggnad. Station Haga kommer också blir en viktig länk till stadsutvecklingen i Skeppsbron, Norra Masthugget och Rosenlund, där nya bostäder och kontorsbyggnader kommer att växa fram. Den valda sträckningen av Västlänken via Haga har även fördelen att den ger en god bergtäckning och att sträckan i jord, som kräver öppna schakt, blir avsevärt mindre än andra dragningar som utretts.

En del av byggandet kommer medföra buller under dagtid, till exempel borrning, sprängning, spontning och pålning. Trafikverket kommer att välja byggmetoder som ger så liten störning som möjligt, och tiden för bullrande arbeten är noga reglerat i det miljötillstånd som projekt Västlänken fått .

Arbetet vid Korsvägen kommer att ske i öppna schakt och delas upp i två etapper, vilket gör att påverkan på trafiken runt Korsvägen kan begränsas.

Trafikverket startar med det mindre schaktet på den östra sidan mot Universeum och när det är igenlagt öppnas det andra schaktet på den västra sidan. Under den första etappen 2018-2020 perioden kommer trafiken genom Korsvägen att fungera i ungefär som idag, fast med ett körfält för bilar söderifrån. Kollektivtrafiken påverkas inte.

Under etapp två, preliminärt från sommaren 2020 till 2024, begränsas trafiken mer än under den första etappen. Då blir det en större trafikomläggning som även kommer att påverka spårvagnstrafiken.

Västlänken kommer att passera Götatunneln på två ställen, vid Kanaltorget och Otterhällan, och på dessa platser kommer förstärkningsåtgärder att vidtas.

Det är inte aktuellt att stänga av Götatunneln helt under bygget av Västlänken. Däremot kommer tunneln att stängas av för trafik från Järntorget mot Centrum under ett ett knappt halvår med, med start den 25 juni 2018.

Tunneln kommer då vara öppen för trafik som kommer från öster (Centralen) och som ska västerut (mot Järntorhet). Trafik som kommer från väster mot öster kommer att dirigeras om.

Västlänkens dragning i området har anpassats för att undvika påverkan på de gamla befästningsverken under Packhuskajen och efter Götatunneln. Efter passagen av Götatunneln viker Västlänken av söderut längs Packhuskajen och fortsätter under Stora Hamnkanalen.

Totalt påverkas 1 900 parkeringsplatser av bygget av Västlänken. Av dessa är 1 100 kommunala platser inom Parkering Göteborg. Den absoluta merparten av platserna är besöksparkeringar. Ambitionen är att fullt ut ersätta alla parkeringar som försvinner på grund av Västlänken. De potentiella ytor för ersättningsparkeringar som Göteborgs Stad nu arbetar vidare med finns vid Packhuskajen, Hueggiert/Heurlingsplats, Heden samt Valhalla parkering/grusplan. Även en överdäckning av Rosenlundskanalen, liknande den som gjordes vid bygget av Götatunneln, kan bli aktuellt.

Med Västlänken får vi nya tågstationer under jord i Haga och vid Korsvägen, samt en utökad Centralstation under jord. Stationerna kommer att trafikeras av pendel- och regionaltåg. Det innebär att en del av de resenärer som idag tvingas byta vid Göteborgs Central kan åka direkt till dessa stationer och/eller göra eventuella byten där. Beräkningar som Trafikverket, Göteborg stad och Västtrafik har gjorts visar på cirka 15 000 resenärer per vardagsdygn vid station Haga, respektive 20 000 vid Korsvägen när trafiken kommit i gång. Det kan jämföras med Nils Ericson terminalens cirka 25 000 resenärer om dagen. Därmed minskar trycket runt Centralstationen. När kapaciteten i järnvägssystemet runt Göteborg gradvis byggs ut kommer det att kunna gå ännu fler tåg genom tunneln till de nya stationerna. Det innebär att antalet resenärer gradvis kommer att öka.

Bygget av Västlänken innebär att Centralstationen byggs ut med fyra nya spår och två perronger under jord. Den nya stationen kommer att ligga strax nordväst om den nuvarande Centralstationen. Station Centralen får fyra entréer/uppgångar. Huvudentrén kommer att ligga i anknytning till Nils Ericsonterminalen, ytterligare en uppgång kommer att placeras öster om denna på Kruthusgatan, och två uppgångar placeras längre västerut nära Nordstan och nära uppfarten till den nya Hisingsbron. Precis som Västlänken i stort kommer den nya stationen trafikeras av regional- och pendeltåg. Västlänken innebär att det frigörs spår på den nuvarande Centralstationen för fjärr- och godståg.

Det kommer att behövas arbetstunnlar för att bygga de delar av Västlänkens tunnel som går i berg. Arbetstunnlarna använder Trafikverket och dess entreprenörer för att kunna arbeta på flera avsnitt av bergtunneln samtidigt så att byggtiden inte ska bli för lång. De används även för att skifta utrustning och personal, och för att transportera ut bergmassor som sprängs loss. När bygget är klart kommer arbetstunnlarna att kunna användas av drift- och underhållspersonal och för eventuella utrymningar och räddningsinsatser.

Publicerad 29 december 2016 (Uppdaterad 12 juni 2018)